Dykarna övervakades noga under försöken Foto: FM DNC

Dykare från Kustbevakningen med i forskningsprojekt

Är det bra att andas syrgas efter ett dyk? Minskar det risken för dykarsjuka? Det är frågor som forskare från KTH, Kungliga Tekniska högskolan, och Sahlgrenska Universitetssjukhuset söker svar på – med Kustbevakningens hjälp.

Martin Asplund och Erik Svensson är båda räddningsdykare. Till vardags är de stationerade vid Kustbevakningens station i Oskarshamn. I månadsskiftet september/oktober deltog de i praktiska försök i Försvarsmaktens tryckkammare på Lindholmen i Karlskrona.

– Det känns både bra och lärorikt att få vara med och bidra till säkrare dykning, säger Martin Asplund.

Letade kvävgasbubblor

Under försöken utfördes dyk ner till 42 meters djup under tio minuter i den vattenfyllda tryckkammaren, berättar Madlene Lundström, specialistsjuksköterska vid FM DNC, Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum. Efter ”uppstigningen” fick de båda räddningsdykarna andas antingen syrgas eller luft. Varken Martin eller Erik fick veta exakt vad de andades in, det rörde sig nämligen om ett så kallat blindtest.

– Därefter undersökte forskarna deras hjärtan med ultraljud och letade efter kvävgasbubblor. De är en av orsakerna till dykarsjuka, säger Madlene Lundström.

Dykarsjuka, eller dekompressionssjuka som den också kallas, innebär att kväve, som är löst i kroppens vävnader, övergår i gasform om en dykare stiger upp för snabbt mot ytan. Bildas bubblor kan de orsaka allt från ledsmärtor till förlamningar och i värsta fall cirkulationskollaps.

Kan ge effektivare dykarbete

Mikael Gennser är medicine doktor och forskare vid KTH. Han berättar att syrgasandning efter dyk kan öka säkerheten, men det kan också resultera i effektivare dykarbete.

– En dykare måste vänta en viss tid på ytan efter en genomförd dykning. Syrgasandning kan resultera i kortare dykintervall, det vill säga dykaren kan gå ner fler gånger med bibehållen säkerhet.

– Vi har sett i tidigare försök att syrgasen effektivt tvättar bort kvävebubblorna. Det är en tydlig skillnad mellan att andas luft och att andas syrgas.

Öka säkerhetsmarginalerna

Förutom att ge nya kunskaper om effekterna av syrgasandning efter dykning kan försöken i Karlskrona också ge underlag för förändrade dyktabeller. En dyktabell beskriver kombinationer med tider och djup för att undvika dykarsjuka.

– För Försvarsmakten är det intressant att vidareutveckla dagens dyktabeller för ökad dyksäkerhet, säger Madlene Lundström.

Försöken, som genomfördes under fyra dagar, var en fortsättning på en lång rad tester där forskarna valt att titta närmare på olika dykerifysiska och medicinska frågor. Förutom Martin och Erik deltog ytterligare fjorton dykare, de flesta från Försvarsmakten men även från Polismyndigheten.

Fotnot:
Den första dyktabellen presenterades redan 1908 av den engelske läkaren och fysiologen John Scott Haldane.