Arbetar för ett hållbart fiske för kommande generationer

Åsa Andersson och Ola Vesterlund har precis avslutat ett samverkansmöte med den taktiska planeringsgruppen för fiskefrågor. Båda arbetar som fiskehandläggare på Kustbevakningen och har yrkesfisket som ansvarsområde. På mötet planeras Sveriges fiskekontroll och den operativa fiskeverksamheten. I gruppen finns representanter från Kustbevakningen och Havs- och vattenmyndigheten. Den taktiska planeringsgruppen har möte varannan vecka.

– Vi följer upp de inspektioner och landningskontroller som har gjorts. Vi planerar även inriktningen för fiskekontroller under kommande period. På mötet tipsar vi varandra och har ett allmänt informationsutbyte, vilket är värdefullt, säger Ola Vesterlund, fiskehandläggare.

Kontroller för ett hållbart fisk- och skaldjursbestånd

Kustbevakningen har huvudansvaret för fiskerikontroll av yrkesfisket till sjöss medan Havs- och vattenmyndigheten har ett övergripande ansvar för all fiskerikontroll i Sverige. Kontrollerna ska bidra till ett hållbart fisk- och skaldjursbestånd.

– För att åstadkomma ett hållbart fiske utför Kustbevakningen övervakning och inspektioner med både fartyg och flyg. Året runt kontrollerar vi bland annat fiskeområden, tillstånd, loggböcker, redskap, fångst och förbudsområden, säger Åsa Andersson, fiskehandläggare.

Fiskeriövervakning och fiskerikontroll av yrkesfisket planeras och styrs utifrån en nationell tillsynsplan som tas fram årligen.

– Vi genomför så kallade pådrag, riktade insatser under vissa tidsperioder. Det kräver noggrann planering, men det är då vi får ut mest av insatsen, säger Åsa.

Det finns en tät kontakt mellan tjänstemännen som planerar och de som utför kontrollerna, inspektörer och landningskontrollanter. På Kustbevakningen finns det en fiskeresursgrupp som består av cirka 10 personer som har fisket som inriktning. De är lite mer insatta i fiskefrågor och är med på de flesta inspektioner till sjöss, men är även ett stöd till kollegor som ska utföra fiskekontroller.

– Samarbetat med HaV har stärkts de senaste åren och vi har fått en bättre förståelse för varandras roller och kunskaper. Vi som handlägger och planerar har även en bra dialog med fiskeresursgruppen som ska utföra kontrollerna. Vi stöttar varandra och hjälps åt. Vi har samma tydliga mål och det gör att vi blir mer effektiva, säger Ola.

Skälet till att myndigheterna genomför fiskerikontroller är att förhindra olagligt fiske, vilket i sin tur kan bidra till att fiskeresursen bevaras. Att förvalta haven och fisken för nuvarande och kommande generationer är viktigt och när det finns ett regelverk måste det även finnas en kontroll för att se till så att regelverket efterlevs.

– Utan ett regelverk att förhålla sig till och en kontrollverksamhet hade vi haft ett överfiske på fler bestånd än vad vi har idag. Kontrollen är nödvändig, men jag upplever det som att kunskapen och viljan att bidra till ett hållbart fiske är mycket större idag än för tjugo år sedan, säger Ola.

Gemensamma insatser inom EU

Länderna inom EU ska gemensamt värna om att bevara fiskbestånden och se till att endast tillåten mängd fisk fångas. Samtidigt ska det finnas en livskraftig fiskerinäring. För detta finns en gemensam fiskeripolitik, GFP, som innebär att alla EU:s länder omfattas av samma bestämmelser. Alla medlemsländer följer inte bara samma grundläggande lagstiftning, utan måste också delta i gemensamma aktiviteter för att skydda fisken i varandras vatten. Målet är att bevara fiskeresurserna och öka regelefterlevande för ett hållbart fiske.

– Sverige har tagit stora steg de senaste åren, delvis genom att EU har infört lagstiftningar och ser till att det finns en gemensam fiskepolitik som alla länder ska följa. Men också genom egna direktiv. Kustbevakningen genomför kontrollinsatser tillsammans med andra länder inom EU, så kallade Joint Deployment Plans, JDP. Dessa insatser planerar fiskerihandläggarna tillsammans med andra medlemsländer två gånger per år, säger Ola.

Kustbevakningen ansvarar också för Sveriges del av den övervakning som EU genomför till sjöss och som regleras av Nordostatlantiska fiskerikommissionen, NEAFC.

– Det är mycket internationellt samarbete kring fisket. Det är mycket planering av både JDP-kontroller och kontroller inom NEAFC som Sverige och andra länder måste genomföra. Under början av 2023 hade vi till exempel fokus på kontroll av räkor i Skagerrak. Då genomför Danmark samma kontroller under samma period som Sverige, säger Ola.

– Havs- och vattenmyndighetens redovisar en sammanställning av utförda pådrag och resultatet av kontrollerna på sin webbplats, avslutar Åsa. 

Så här arbetar Kustbevakningen med fiskekontroller

Fiskerikontroll är benämning på inspektioner som genomförs till havs, vid omlastning eller landning i hamn, eller i transportfordon. Havs- och vattenmyndigheten har ett övergripande ansvar för all fiskerikontroll i Sverige. Kustbevakningen ansvarar för kontrollen till havs.

På Kustbevakningen finns det tre handläggare som arbetar med fiskefrågor. Två med inriktning på yrkesfisket och en som har fokus på fritidsfisket. I arbetet ingår bland annat planering och samverkansmöten med andra myndigheter som till exempel Havs- och vattenmyndigheten. 

Alla kustbevakare har kunskap och kan kontrollera fritidsfiske och det kustnära småskaliga yrkesfisket, medan kontroll av det mer avancerade storskaliga yrkesfisket sker av kustbevakare med mer specialistkunskap. Det är cirka 10 kustbevakare som ingår i fiskeresursgruppen och som har fiskekontroller som sitt särskilda specialistområde.

Övervakning och inspektioner sker med både fartyg och flyg för att bland annat kontrollera fiskeområde, tillstånd, loggböcker, redskap, fångst och förbudsområden.