En tillbakablick på 2018

Det gångna året blev händelserikt för Kustbevakningen. Här presenteras ett urval av händelser som gjort avtryck under året som gått.

Ökning av antal oljeutsläpp
Under 2018 har Kustbevakningen inlett ett 30-tal miljöräddningsoperationer för att hindra eller begränsa olja från att läcka ut i havet. De flesta av utsläppen rör mindre mängder olja på en begränsad yta, ofta i hamnområden, där utsläppskällan ofta är svår att lokalisera. Den mest omfattande miljöräddningsoperationen skedde på ostkusten i slutet av juli då lastfartyget Makassar Highway gick på grund i Tjust skärgård.


Makassar Highway gick på grund den 23:e juli.

Operation Makassar Highway
På måndagsmorgonen den 23 juli tog Kustbevakningen emot larmet om att lastfartyget Makassar Highway gått på grund i Tjust skärgård. Detta var början på en miljöräddningsoperation som skulle sträcka sig över två veckor. Räddningsarbetet påverkades av oklara ingångsvärden både vad gällde oljetankarnas skick, innehåll och framförallt fartygets stabilitet.
Grundstötningen orsakade kraftiga skador på fartygsskrovet som i sin tur resulterade i ett oljeutsläpp som även nådde land. Fartygets överstyrman dömdes senare till dagsböter för sjöfylleri. Både Kustbevakningen och Statens haverikommission har pågående utredningar i ärendet.


Fartyget BBC Lagos var lastad med 5000 ton vete när det gick på grund den 4:e augusti.

Fler grundstötningar
Makassar Highway var inte det enda fartyget som gick på grund. Under året som gått har Kustbevakningen hanterat ett flertal grundstötningar längs med den svenska kusten samt i Vänern och Mälaren. Den fjärde augusti gick det 130 meter långa lastfartyget BBC Lagos på grund i Öresund. Fartygets kapten dömdes till fyra månaders fängelse för grovt sjöfylleri.


Nödbogsering utanför Marstrand den 11:e september.

Nödbogsering utanför Marstrand
Vid fyratiden på tisdagseftermiddagen den 11:e september uppmärksammade Sjöfartsverkets VTS att ett lastfartyg riskerade att driva mot land väster om Marstrand. Det råder hårda västliga vindar på drygt 18 sekundmeter i området och vågorna gick höga. En grundstötning i rådande väderlek skulle riskera både människoliv och stora skador på miljön. Läs reportaget om händelsen här


Som medlem i EU åtar sig Sverige att bidra till Frontexledda operationer.

Internationell insats på uppdrag av Frontex
Under maj månad bidrog Kustbevakningen med flyg över Medelhavet på uppdrag av Frontex, EUs gemensamma gräns- och kustbevakningsbyrå. Med bas i italienska Brindisi, har kustbevakningsflyget haft i uppdrag att stödja Italien i arbetet med att övervaka EU:s yttre gräns.


En av sommarens skogsbränder fångad på bild av Kustbevakningsflyget.

Kustbevakningsflyget - en resurs vid sommarens skogsbränder
Under sommarens omfattande skogsbränder bistod Kustbevakningen räddningsledare i både Västernorrland och i Gävleborg genom att kartera bränder och förmedla lägesbild om skogsbränderna. Kustbevakningsflyget koordinerade även andra flygande resurser i samband med skogsbränderna.


Justitieminister Morgan Johansson träffar besättningen ombord KBV 315 i samband med att förslaget om en kustbevakningslag presenterades.

Ny kustbevakningslag
Den 7 juni presenterade regeringen förslaget om att ge Kustbevakningen utökade befogenheter genom en ny kustbevakningslag. Lagen utökar myndighetens ansvar för brottsbekämpning och ordningshållning till sjöss.
Den nya lagen innebär att Kustbevakningen på egen hand kommer att kunna utreda fler brott till sjöss, till exempel fiskeribrott. Myndigheten får också rätt att initiera förundersökningsarbete inom fler områden. Hittills har Kustbevakningens brottsutredande befogenheter bestått i att inleda förundersökning avseende miljöbrott, sjöfylleri och rattfylleri samt ordningsbot för vissa förseelser i sjötrafik. Den nya lagen väntas träda i kraft den första april 2019.


Generaldirektör Therese Mattsson på verksamhetsbesök i Oskarshamn.

Ny generaldirektör
Therese Mattsson utnämndes av regeringen till ny generaldirektör för Kustbevakningen och tillträdde sin tjänst den 1 juni. Therese Mattsson har ett förflutet som generaltulldirektör och chef för Tullverket. Hon har även arbetat på Säkerhetspolisen, Rikskriminalpolisen och på Skatteverket. Dessutom har hon varit chefstjänsteman vid Kansliet för krishantering vid Statsrådsberedningen.


Finska kustbevakningsfartyget Turva sida vid sida med KBV 003 i Karlskrona under övningen Balex Delta.

Balex Delta 2018
I slutet av augusti genomfördes miljöräddningsövningen Balex Delta utanför Karlskrona. Kustbevakningen stod som värd när delar av Östersjöns miljöräddningsflotta tillsammans övade bekämpning av oljespill och utsläpp av giftiga kemikalier. 550 personer var involverade tillsammans med 20 fartyg och flygplan. Nu pågår ett omfattande utvärderings- och uppföljningsarbete över hur Sverige tillsammans med samverkande länder kan fortsätta att utveckla sitt gemensamma miljöräddningsarbete.


Överdirektör Anders Kjaersgaard inviger Kustbevakningens nationella ledningscentral i Göteborg.

Nationell ledningscentral invigd
Den första juni, driftsattes Kustbevakningens nationella ledningscentral. Den nya ledningscentralen är samlokaliserad med Försvarsmakten och Sjöfartsverkets Sjö- och flygräddningscentral JRCC i Göteborg. Med en nationell ledningscentral kortas beslutsvägarna och arbetet med att skapa en gemensam lägesbild underlättas, både inom Kustbevakningen och med samverkande myndigheter. Den nya nationella ledningscentralen ersätter de två tidigare i Stockholm och Göteborg.


Kustbevakningen låg i topp när Kantar Sifo mätte anseendet hos svenska myndigheter.

Högt anseende
I Kantar Sifos årliga anseendeindex för myndigheter hamnade Kustbevakningen i topp. Företaget ställde frågor till totalt 8 000 slumpmässigt utvalda personer om deras förtroende för några statliga myndigheter. Med 61 i anseendeindex hamnade Kustbevakningen överst bland myndigheterna, före SMHI (54), Konsumentverket (53) och Strålsäkerhetsmyndigheten (53). Genomsnittet var 30.

Kommentar från generaldirektör Therese Mattsson och överdirektör Anders Kjaersgaard
– Det finns många ytterligare saker som vi har gjort och som borde omnämnas. Men som alltid är det endast ett urval av händelser som kan få utrymme i en kort årskrönika. Vi vill tacka både medarbetare och samverkande myndigheter för ett mycket bra genomfört verksamhetsår.