Generaldirektör Therese Mattsson. Foto: Johnny Söderberg

Fler kustbevakare krävs

Klimatförändringar. Ökande trafik till sjöss. Nya miljöhot. För att möta omvärldens krav behöver Kustbevakningen anställa 100 medarbetare med start nästa år. Det skriver Kustbevakningen i sitt budgetunderlag till regeringen.

‒ Merparten av personalförstärkningen är operativ personal.  Medarbetarna är vår främsta tillgång. De bär på en unik och mångsidig kompetens som kombinerar räddningstjänst och brottsbekämpning.  Att investera i medarbetare är det effektivaste sättet att öka förmågan och svara upp mot de önskemål och krav som ställs myndigheten, säger Therese Mattsson, Kustbevakningens generaldirektör.

Högre förmåga för låg kostnad

Kustbevakningen kombinerar miljöräddningstjänst till sjöss med sjöövervakning i form av kontroll, tillsyn och brottsbekämpning. En förstärkning av Kustbevakningens verksamhet innebär därför en förstärkning inte enbart för en enskild uppgift utan för helhetsförmågan.

‒ Priset är lågt för att förstärka den förmåga som samhället behöver. Det handlar om en relativt liten peng för det mervärde den ger. Våra resurser används till flera saker samtidigt. Där finns en kostnadseffektivitet, säger Therese Mattsson.

I det inskickade budgetunderlaget föreslår Kustbevakningen att den årliga anslagsramen utökas med 46 miljoner kronor från år 2020, med 69 miljoner från år 2021 och med 94 miljoner från år 2022.

Med hundra nya medarbetare kan Kustbevakningen även på sikt säkerställa att

  • våra hav och kustband skyddas från olja och andra skadliga ämnen
  • människor och gods färdas säkert på våra hav
  • fiske bedrivs hållbart i en ren och levande havsmiljö
  • viktiga samhällsaktörer som polisen avlastas och får stöd i såväl vardagen som vid terrorattentat.

Förmågan behöver anpassas efter kraven från omvärlden

Kustbevakningen bedömer att det krävs ett tillskott med hundra medarbetare under de närmaste tre åren, inklusive en kontinuerlig rekrytering av kustbevakningstjänstemän. Ökningen gör att vi kan möta nuvarande och framtida utmaningar.

– Vi behöver gå i takt med vår omvärld. Vi kan se ett ökat behov och en förväntan på att Kustbevakningen ska bidra både nationellt och internationellt. Vår kompetens och resurser efterfrågas som stöd inom flera maritima områden, och gäller både personalen till sjöss och i luften. Men även vår personal i land, säger Therese Mattsson.

  • EU:s gräns- och kustbevaknings byrå Frontex utvecklas för att förstärka byråns förutsättningar att hantera migrations- och säkerhetsutmaningar vid EU:s yttre gränser. På europeisk nivå samarbetar Frontex nära sjösäkerhetsbyrån EMSA och fiskerikontrollbyrån EFCA. Samtliga tre byråer växer och Kustbevakningens verksamhet berörs av utvecklingen.
  • Även i Sverige ställs högre krav på en tillgänglig kustbevakning. Polismyndigheten och Tullverket väntas växa vilket ökar efterfrågan på samverkan med Kustbevakningen. Kan vi inte svara mot denna efterfrågan skapas ett glapp i rättsväsendet.
  • I den pågående satsningen på totalförsvaret finns en viktig roll för Kustbevakningen, bland annat i nära samverkan med Försvarsmakten som också växer.
  • Förändringar av klimatet ger händelser som gör att resurser som finns på Kustbevakningen kommer att krävas i fler olika typer av räddande insatser framöver.

– Kustbevakningen är en relativt liten myndighet och tvingas prioritera, begränsa och ibland helt avböja medverkan. Det får i första hand påverkan på omvärldens behov av stöd, här och nu. På sikt innebär det en försämrad utvecklingsmöjlighet för Kustbevakningen och, i förlängningen, Sverige. För samhällsnyttan är en resursförstärkning nödvändig, säger Therese Mattsson.

Läs Kustbevakningens budgetunderlag 2020-2022.