Foto: Kustbevakningen

Kommentar: Ansträngt personalläge leder till försämrad förmåga

Kustbevakningens ansträngda personalläge uppmärksammas idag på ledarplats i Dagens Nyheter, med utgångspunkt i en rapport från TCO-facket Tull-Kust. Innehållet stämmer till stora delar överens med Kustbevakningens budgetunderlag de senaste åren.

– Kustbevakningen går i otakt. Vi behöver följa vår samtid och vara rustade för framtiden. Det enskilt viktigaste villkoret för att klara det är mer personal, säger generaldirektör Therese Mattsson.

Dagens numerär räcker inte till för att leva upp till samhällets krav på närvaro och förmåga i Sveriges havsområden.

– Idag ställer vi in för många patruller, eller låter dem gå med för små besättningar. Läget är bekymmersamt, säger Kustbevakningens generaldirektör, Therese Mattsson.

Kustbevakningen har därför i det senaste budgetunderlaget äskat att det årliga anslaget utökas med 74 miljoner från år 2022, ytterligare 64 miljoner från år 2023 och i tillägg till det 66 miljoner från år 2024. Totalt innebär detta en ökning av anslaget med 204 miljoner kronor från och med 2024.

  • Den föreslagna anslagshöjningen ska i första hand finansiera 150 nyanställningar för att möta samhällets behov av en närvarande och förmågestark kustbevakning.
  • Kustbevakningen står också inför kostnader när de äldsta fartygen behöver bytas ut.
  • Utan ett ökat anslag behöver ett antal möjliga åtgärder för att balansera verksamhet och ekonomi, utredas för beslut under 2022 och med genomslag under 2023.
  • Detta ska dock inte ske genom personalneddragningar då personalen är den viktigaste, och redan mest ansträngda, tillgången för att upprätthålla förmågan att utföra vårt uppdrag.
  • Utökade uppdrag inom brottsbekämpning, fiskerikontroll och gränsövervakning gör att personalresursen idag ska räcka till mer än den är dimensionerad för.

Ett höjt årligt anslag som möjliggör mer personal, gör att samtliga uppdrag får en förstärkning. Kustbevakningen kombinerar idag det egna miljöräddande uppdraget med uppdrag åt andra myndigheter, som har huvudansvar men saknar egen förmåga till sjöss. Kombinationstanken, att låta samma resurs utföra flera olika uppdrag och uppgifter, är kostnadseffektiv.

Men tillvägagångssättet utmanas av uppdrag som den EU-gemensamma gränsförvaltningen som kräver personal utomlands, en effektivare fiskerikontroll som kräver specialistkompetens och återuppbyggnaden av totalförsvaret som också påverkar Kustbevakningen.

Behovet av att utföra uppdragen Kustbevakningen har, är tydligt också i ljuset av nya hot i den maritima miljön.

– Utmaningarna som vi står inför, tillsammans med andra kustbevakningar, är till exempel de svårbekämpade hybridoljorna, utsläpp av andra ämnen än mineralolja, skyddet av våra viktiga dricksvattentäkter och Sveriges omställning till fler godstransporter på sjön. För mig är det tydligt att dessa omvärldsförändringar medför nya riskbilder och begränsar vår förmåga till miljöräddning. Det uppdraget får vi aldrig ge avkall på, säger Therese Mattsson.