Foto: Valdemar Lindekrantz

Kustbevakningslag ger en samlad lagstiftning och befogenhet att utreda fler brott med maritim koppling

Riksdagen har idag antagit förslaget om en ny kustbevakningslag. Förutom att Kustbevakningens arbete inom brottsbekämpning, ordningshållning samt kontroll och tillsyn nu samlas i en och samma lag innebär lagen att vi ska utreda fler av de brott med maritim koppling som vi redan idag upptäcker. Lagen träder ikraft 1 april i år.

– Det är glädjande att riksdagen har röstat för den nya lagen. För Kustbevakningen innebär det att det blir tydligare för oss vad det är vi ska och får göra. Lagen motsvarar också bättre allmänhetens förväntningar på Kustbevakningen. Jag ser det här som ett tecken på det förtroende uppdragsgivaren har för oss, säger överdirektör Anders Kjaersgaard.

Kustbevakningens uppdrag är oförändrat

Kustbevakningen har samma uppdrag imorgon som idag. Miljöräddningsberedskapen kvarstår som myndighetens huvuduppdrag. Det är den som möjliggör vår närvaro till sjöss.

– Samma resurser användas till flera saker. Det ger ett mervärde, till en lägre kostnad än om flera myndigheter skulle behöva bygga upp en närvaro där vi redan är, säger Anders Kjaersgaard.

Den nu beslutade förändringen innebär framförallt en tydligare roll inom brottsbekämpning, och då brott med maritim koppling. Men förändringen är ingen utvidgning av uppdraget. Snarare innebär det en fördjupning, till exempel att vi får leda förundersökningar och utreda fler av de brott som vi redan idag upptäcker men som vi lämnar över till en annan myndighet, oftast Polismyndigheten.

– Utvecklingen innebär att vi får nya verktyg att lösa uppdraget, men inget nytt uppdrag, det är viktigt att komma ihåg. Vår ständiga miljöberedskap är fortfarande basen i vår närvaro till sjöss, säger Anders Kjaersgaard.

Lagen leder till större samhällsnytta

I de flesta fall är Kustbevakningen den myndighet som påbörjar en utredning av brott med maritim koppling. Istället för att som hittills lämna över utredningarna till en annan myndighet – med undantag för miljöbrott, sjöfylleri och rattfylleri samt ordningsbot för vissa förseelser i sjötrafik som vi redan idag utreder – kan vi nu leda och slutföra flera brottsutredningar själva.

Att Kustbevakningen får möjligheten att själv leda och genomföra brottsutredningar för vissa brott, avlastar Polismyndigheten. Men det gör också att ärenden inte tappar i tempo.

­­– Brottsutredningar är en färskvara och därför bör antalet överlämningar inom och mellan myndigheter minimeras. I flera typer av brottsärenden blir det nu vi själva som slutredovisar till åklagare, säger överdirektör Anders Kjaersgaard.

Brottstyper där Kustbevakningen får rätt att inleda förundersökning

Lagen innebär att Kustbevakningen får inleda, leda och slutföra förundersökning avseende bott som rör

  1. skyddslagstiftning i lagen om sjöfartsskydd, skyddslagen och lagen om skydd för geografisk information
  2. sjötrafik och sjösäkerhet i lagen om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn, lagen om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän flottled, mönstringslagen, sjölagen, lagen om skatt på energi, lagen om vilotid för sjömän, fartygssäkerhetslagen, lagen om transport av farligt gods och barlastvattenlagen
  3. vattenförorening och miljö i lagen om åtgärder mot förorening från fartyg och miljöbalken i fråga om utsläpp från fritidsfartyg samt i fråga om otillåten hantering av ammunition som innehåller bly
  4. överträdelser av fiske- och jaktlagstiftning i jaktlagen, fiskelagen, lagen om EU:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken och vapenlagen
  5. fornminnen och vrak i kulturmiljölagen, lagen om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia
  6. Sveriges maritima zoner i lagen om kontinentalsockeln och lagen om Sveriges ekonomiska zon.