Foto: Valdemar Lindekrantz

Ökade krav kräver ökade resurser

‒ Vi ser tvingande, utökade krav på att Kustbevakningen ska bidra både nationellt och internationellt. Inom uppbyggnaden av totalförsvaret spelar Kustbevakningen en viktig roll, liksom inom EU:s ökande gränskontrollsamarbete, säger Therese Mattsson, Kustbevakningens generaldirektör.

Situationen här och nu kräver att Kustbevakningen behöver förstärka med 150 årsarbetskrafter under kommande treårsperiod, för att möta kraven på myndigheten. I Kustbevakningens budgetunderlag för 2021-2023 äskar därför myndigheten att det årliga anslaget utökas med

48 miljoner från år 2021, ytterligare 57 miljoner från år 2022 och i tillägg till det 37 miljoner från 2023. Totalt innebär detta en ökning av anslaget med 142 miljoner kronor från och med år 2023. Myndigheten uppmärksammar regeringen på att det även i nästa budgetperiod kommer att finnas behov av utökning av anslagsramen för 2024 och framåt.

‒ Merparten av personalförstärkningen är operativ personal. Medarbetarna är vår viktigaste tillgång och med en unik och mångsidig kompetens kombinerar de räddningstjänst och brottsbekämpning i maritim miljö. Att investera i medarbetare är det effektivaste sättet att öka förmågan och svara upp mot de önskemål och krav som ställs på myndigheten, säger Therese Mattsson.

Även inom andra områden än totalförsvar och gränskontroll finns höga förväntningar på Kustbevakningens resurser. Polismyndigheten och Tullverket växer och Kustbevakningen biträder och avlastar dessa myndigheter genom att utföra många av deras uppgifter till sjöss. När polisen och tullen växer är det sannolikt så att efterfrågan på samverkan ökar. Kan vi inte möta denna ökade efterfrågan på samverkan, får samhällets investering inte önskvärd effekt.

‒ Det är glädjande att vår unika kompetens och våra resurser efterfrågas. Men redan idag har vi ett ansträngt personalläge som påverkar miljöräddningsberedskapen. Vi måste säkerställa miljöräddningskapacitet, även längs exempelvis Norrlandskusten där fartygstrafiken nu byggs ut vilket förändrar hotbilden.

Om Kustbevakningen inte får utökat anslag, kan omprioriteringar av personal behöva göras från nuvarande verksamhet till nya tvingande uppdrag inom framförallt totalförsvar och EU:s gränskontrollsamarbete. Det får i så fall negativa konsekvenser på Kustbevakningens ordinarie uppdrag i form av: minskad miljöberedskap och lägre närvaro till sjöss, som också leder till minskad övervakning, ordningshållning och brottsbekämpning, och en minskad möjlighet att genomföra sjöräddning, där Kustbevakningen idag gör insatser i drygt var fjärde sjöräddning.

‒ Med 150 nya årsarbetskrafter får vi förutsättningar att säkerställa att våra hav, större insjöar och kuster skyddas från olja och andra skadliga ämnen: Att människor och gods kan färdas säkert på våra hav. Att fiske bedrivs hållbart i en ren och levande havsmiljö. Att viktiga samhällsaktörer som polisen och tullen avlastas och får stöd i såväl vardag som vid kriser, säger Therese Mattsson.