Ratt- och sjöfylleri

Sjöfylleri

Sedan den första juni 2010 finns en fast gräns på 0,2 promille för sjöfylleri. Regeln gäller alla fartyg som kan framföras i minst 15 knop eller har ett skrov som är minst tio meter. Både den som framför fartyget och personer ombord, med uppgifter som har stor betydelse för fartygets säkra framförande, omfattas av reglerna. Lagen gäller för såväl yrkessjöfart som fritidssjöfart. Även när det gäller grovt sjöfylleri har straffansvaret utvidgats för de fartyg som omfattas av promilleregeln. Den som har 1 promille alkohol i blodet eller mer döms i normalfallet för grovt sjöfylleri.

Lagen innebär också att Kustbevakningen och Polisen får göra slumpmässiga nykterhetskontroller till sjöss för att kontrollera nykterheten i svenska vatten.

För båtar under tio meter och båtar som går långsammare än 15 knop gäller samma regler som tidigare. Kustbevakningen har rätt att stoppa dem och kontrollera nykterheten om man kan misstänka att båtföraren är påverkad av alkohol eller annat medel och inte kan framföra båten på ett säkert sätt. En båtförare som är påverkad av alkohol kan dömas för sjöfylleri om inte båten kan framföras på ett säkert sätt. Om båtföraren har minst en promille alkohol i blodet, är avsevärt påverkad eller kör båt på ett sätt som innebär stor fara för säkerheten till sjöss, kan domen bli grovt sjöfylleri.

Rattfylleri

För att öka säkerheten på vägarna och till sjöss kontrollerar Kustbevakningen nykterheten på förare som kör motorfordon i hamnar. De rutinmässiga sållningsproven och bevisproven äger främst rum i samband med farligt gods- och lastsäkringskontroller. Kustbevakningen kontrollerar också nykterheten på förare som kör motorfordon och snöskotrar på is. För att förhindra rattfylleribrott kan Kustbevakningen tillfälligt omhänderta exempelvis fordonsnycklar. Man kan också besluta om omhändertagande av körkort och andra behörighetshandlingar.

Befogenheter vid ratt- och sjöfylleri

Kustbevakningens befogenheter vid ratt- och sjöfylleri innebär att förundersökningsledare som utsetts av myndigheten får besluta om att inleda och leda förundersökning om rattfylleri, grovt rattfylleri, sjöfylleri och grovt sjöfylleri. Rättegångsbalkens regler om förundersökningen och de befogenheter undersökningsledaren har gäller också för Kustbevakningens förundersökningsledare.

Kustbevakningens befogenheter avseende rattfylleri finns huvudsakligen i lagen om Tullverkets och Kustbevakningens befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott. Kustbevakningens befogenheter avseende sjöfylleri finns huvudsakligen i Lagen om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning (LKP).

Sjöfylleri

När det gäller sjöfylleri har en kustbevakningstjänsteman de befogenheter han har idag enligt LKP, men han får dessutom bland annat:  

  • ta egendom i beslag i de situationer som anges i 27 kap. 4 § rättegångsbalken (vid fara i dröjsmål och föremål som påträffas i samband med gripande, husrannsakan, kroppsvisitation eller kroppsbesiktning med mera)
  • göra husrannsakan (vid fara i dröjsmål, i alla de syften som anges i rättegångsbalken, det vill säga. även för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning av brottet och för att eftersöka den som ska kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas).
  • besluta om kroppsvisitation och kroppsbesiktning (vid fara i dröjsmål)
  • ta alkoholutandningsprov och stoppa fartyg för sådan provtagning, samt använda våld för att stoppa fartyget. Det alkoholutandningsprov som får tas vid misstanke om sjöfylleri är ett så kallade bevisprov.
  • ta rutinmässiga alkoholutandningsprov så kallade sållningsprov och stoppa fartyg för sådan provtagning. Sållningsprov får tas på förare ombord på fartyg om fartyget kan antas framföras med en hastighet om 15 knop eller mer eller kan antas ha ett största skrov om 10 meter eller mer.

Rattfylleri

När det gäller rattfylleri har en kustbevakningstjänsteman samma befogenheter som vid sjöfylleri, men han får dessutom:

  • tillfälligt omhänderta fordonsnycklar, fordon och annat som behövs för färden och genomsöka fordonet.
  • omhänderta körkort, körkortstillstånd och traktorkort.
  • göra ögonundersökning (enligt lagen om ögonundersökning vid misstanke om vissa brott i trafiken) samt stoppa fordon för sådan provtagning.
  • ta alkoholutandningsprov och stoppa fordon för sådan provtagning, samt använda våld för att stoppa fordonet. De alkoholutandningsprov som får tas är så kallade sållningsprov och bevisprov. 

Statistik

Nedan redovisas statistik över Kustbevakningens ingripanden mot ratt- och sjöfylleri. I statistiken inkluderas inte redovisning över de personer som genomfört ett positivt utandningsprov i sållningsinstrumentet men som sedan genomfört utandningsprov i bevisinstrumentet understigande straffbar gräns.

Det är alltså endast de som utfört ett utandningsprov över straffbar gräns i bevisinstrumentet och som därmed blivit brottsanmälda för sjöfylleri som redovisas nedan.

Sjöfylleri

2013

2014

2015

2016

Antal kontroller

2221

2273

 2272

2890

Antal anmälda brott

128

101

 80

94

 

Rattfylleri

2013

2014

2015

2016

Antal kontroller

14406

8019

 14172

14519

Antal anmälda brott

44

24

 45

39

Källa: Kustbevakningens interna beslutsstöd (KIBS) samt Kustbevakningens rapportdiarium.