Kanske har erfarenheterna från ett långt, gemensamt yrkesliv bidragit till att svetsa samman Annette, Birgitta och Ragnhild lite extra. De har hur som helst varit goda vänner och umgåtts, både i jobbet och privat, under alla år, trots att de under långa perioder arbetat på olika håll i Sverige. Foto: Staffan Ljung

Pionjärer inom Kustbevakningen

Att kalla Birgitta Andersson, Annette Stedt och Ragnhild Bussqvist för pionjärer är inte helt gripet ur luften. 1985 var de tre nämligen bland de första kvinnorna att anställas på operativa befattningar i Kustbevakningen. Innan dess hade kvinnor varit hänvisade till traditionella kontorsjobb.

I dag har det mesta förändrats. Av Kustbevakningens drygt 800 medarbetare är ungefär 26 procent kvinnor. Generaldirektören heter Therese i förnamn och är den femte kvinnan på den posten. Och att män och kvinnor jobbar tätt tillsammans, dygnet runt, på fartygen ses inte som det minsta märkvärdigt. Annat var det i mitten på 80-talet. Att dela hytt med en manlig kollega kunde då vara ett känsligt kapitel som engagerade många.

– Det var faktiskt så att mina manliga kollegors fruar fick ge ett officiellt godkännande till att dela hytter, berättar Birgitta Andersson. Hon började jobba på ett fartyg på kustposteringen i Sölvesborg efter att ha gått den tvååriga grundutbildningen inom Kustbevakningen. Därefter tjänstgjorde hon på övervakningsfartyg och miljöskyddsfartyg i Skåne och Blekinge. I slutet av 90-talet var Birgitta fiskehandläggare centralt och regionalt i några år. I dag är hon vakthavande befäl på ledningscentralen i Göteborg.

– Förr fanns det rätt gott om fördomar, en del män hade svårt att hantera att de fick kvinnliga arbetskamrater. I dag är allt sådant borta, säger Birgitta.

Sattes på prov

Ragnhild Bussqvist, som är befäl på ledningscentralen i Göteborg och bland annat har jobbat som pilot vid Kustbevakningen, kan också vittna om att det inte alltid var lätt att vara kvinna på en utpräglat mansdominerad arbetsplats i mitten på 80-talet. Hon berättar om ett stundtals starkt motstånd från omgivningen de första åren till sjöss. Hur skulle man kunna bo tillsammans på en liten jakt? Hur skulle toalettfrågan lösas? Var kvinnor tillräckligt fysiskt starka för att klara hårt jobb på sjön?

– Jag kände ofta att jag sattes på prov. Jag kommer särskilt ihåg att jag på en båt fick dra garn en hel dag för hand, utan dragare. Hela kroppen värkte. Men jag tänkte att jag minsann skulle visa dem! säger hon.

Dramatiskt minne

Annette Stedt jobbar sedan 2012 som handläggare vid Metodutvecklingsavdelningen och är stationerad i Karlskrona. Karriären startade med ett antal år då hon var stationerad i Nynäshamn. Liksom Ragnhild har hon tidigare även jobbat på kustbevakningsflyget men som systemoperatör: Annette har också arbetat som vakthavande befäl, på de dåvarande ledningscentralerna i Stockholm och Karlskrona. Ett dramatiskt minne från tiden på flyget är Estoniakatastrofen i september 1994 då drygt 850 människor förolyckades.

– Vi var just då på en stor övning i Finland och väcktes tidigt av ledningscentralen. Vi fick flyga över olycksplatsen och rapportera in positioner på livflottar och människor i vattnet.

När Annette blickar tillbaka på 80-talet minns hon också att hon var tvungen att bevisa att hon klarade jobbet – och mer därtill, som hon uttrycker det.

– Det var slitigt, men den reserverade inställningen försvann med tiden. Visst har jag fått kämpa, men det har samtidigt varit väldigt lärorikt och utvecklande att jobba i Kustbevakningen, inte minst för att jag har kunnat växla mellan olika arbetsuppgifter, konstaterar hon.

Siktar på jämnare könsfördelning

Kustbevakningen har i uppdrag att uppnå en jämnare könsfördelning med särskild inriktning på kärnverksamheten. I dag är andelen kvinnor där cirka 19 procent.

– Vårt mål är att andelen kvinnor i kärnverksamheten ska vara minst 25 procent år 2025. Det tror vi oss kunna nå, men det hänger till viss del på aspirantrekryteringarna framöver, säger Lisa Nyberg, personalkonsult vid Kustbevakningen.

Planeringen av rekryteringen av 25 nya aspiranter, som ska börja grundutbildningen I januari 2020, har precis startat. Går allt som planerat kan de få sällskap av betydligt fler kollegor. Den första mars skickade Kustbevakningen in sitt budgetunderlag till regeringen. Där föreslås en utökning av den årliga anslagsramen för att kunna anställa 100 medarbetare med start nästa år.
För att bli antagen till Kustbevakningens grundutbildning krävs bland annat att man har läst lägst fartygsbefäl klass 7 och/eller maskinbefäl klass 7.