Mattias har rollen som presschef och presstalesperson på Kustbevakningen vilket innebär en oerhörd variation i arbetet.

– Alla typer av frågor landar på mitt bord, från hur man blir kustbevakare och hur många oljeskadeärenden vi har haft till kriskommunikation i samband med stora händelser, presskonferenser och utlandsuppdrag. I takt med omvärldens förändringar är inte bara Sverige mitt arbetsfält, utan även stora delar av Europa, säger Mattias.

– I grund och botten ska jag kunna väckas mitt i natten och vara igång med att jobba direkt. Sjöfarten är igång dygnet runt, året om, vilket gör att vår verksamhet är händelsestyrd och inte tar hänsyn till tid på dygnet.

Har det försämrade säkerhetsläget påverkat ditt och enhetens arbete?

En enskild myndighet är inte längre tillräcklig för att hantera en händelse på egen hand.Med tanke på omvärldsläget och de spänningar som finns runt omkring oss, kräver varje händelse eller förberedelse ett nära samarbete med flera andra. Det gör att vi behöver planera kommunikation för att alltid ha utrymme för det oväntade och för samordning med andra.

Fartygsrörelser till havs, regelverken som styr sjöfarten, kust- och flaggstater och frågor som handlar om hur Sverige tar sig an utmaningar på sjöterritoriet och utanför det har kommit att dominera. Det innebär en förflyttning från traditionell kriskommunikation till risk- och strategisk kommunikation. En kommunikatör på Kustbevakningen behöver kunna hålla huvudet kallt, och flera olika saker i huvudet samtidigt.

Hur balanserar ni kraven på öppenhet och tillit mot det nya omvärldsläget?

Tillgänglighet och transparens så långt det är möjligt. Som myndighet har vi krav på oss att kunna berätta vad vi gör, hur vi gör det och varför vi gör det. Vårt statsskick är ordnat så, att transparensen och insynen i offentlig verksamhet ska fungera. Man har rätt att få veta vad skattepengarna går till, och hur samhällsviktiga uppdrag sköts.

Var gränsen för vad som är öppet går, det varierar. Men när man når den behöver vi vara tydliga med det och kunna motivera varför.

Hur har ert arbetssätt utvecklats för att möta dessa nya krav, och vad blir viktigast för er när ni blickar framåt?

– Vi har ett verktyg som alltid är laddat: ordet. Vi har också bilder som kan berätta. Dessa två är fundamentala för att allmänheten och skattebetalarna ska kunna få veta och förstå vad vi gör. Kustbevakningen står för faktabaserad, verifierad och autentisk kommunikation. I slutänden handlar det om att vetskapen ger trygghet, att det skapas en tillit till myndigheter. Finns inte den, riskerar vi att få ett samhälle vi inte vill ha, svarar Mattias.

Kommunikationsenheten på Kustbevakningen har som uppgift att ge stöd till ledning och medarbetare i kommunikationsfrågor och planera, utveckla och samordna övergripande intern och extern kommunikation. Enheten ansvarar också för myndighetens kommunikationskanaler och kommunikatörsberedskap.

– Mina kollegor och jag jobbar väldigt tätt. Vi är en liten enhet som får mycket gjort. När jag går till jobbet har jag en plan för vad jag ska göra, men ofta kastas allt omkull. Rätt energigivande, om ni frågar mig, avslutar Mattias.