Kustbevakningen och Nato
Sveriges medlemskap i Nato innebär nya förutsättningar för Sveriges säkerhets- och totalförsvarsarbete. Kustbevakningen är en del av det svenska totalförsvaret och bidrar genom sin verksamhet till Sveriges åtaganden inom Nato. Det handlar bland annat om civil beredskap, samverkan och att stärka förmågan att skydda viktiga samhällsfunktioner och svensk kritisk infrastruktur.

Sveriges medlemskap i Nato stärker Sveriges säkerhet och är en angelägenhet för hela samhället. Kustbevakningen bidrar till Natos gemensamma försvarsförmåga genom sitt arbete med civil beredskap och totalförsvar.
Kustbevakningens uppdrag har inte förändrats genom Natomedlemskapet. Det är fortsatt riksdag och regering som beslutar om myndighetens uppdrag. Nato kan inte ge svenska myndigheter nya uppdrag.
Sveriges civila beredskap inom Nato är en del av det svenska totalförsvaret. Det handlar om att samhället ska kunna upprätthålla viktiga funktioner som mat och vatten, vård, transporter, energi och kommunikation. När Kustbevakningen stärker sin roll i totalförsvaret bidrar myndigheten samtidigt till Sveriges åtaganden inom Nato.
Kustbevakningen är nationell operativ kontaktpunkt för Nato när det gäller övervakning och skydd av kritisk undervattensinfrastruktur. Myndigheten samordnar också den civila sjölägesbilden i Sverige och informerar löpande Nato i nära samarbete med andra berörda myndigheter.
Detta innebär Natomedlemskapet för Kustbevakningen
- Kustbevakningen har krav på sig att säkerställa fungerande sambands- och kommunikationssystem med försvarsmakten, Nato och samverkande myndigheter. Det arbetar vi med och är under framtagande. En del av denna utrustning ska samverkande myndigheter tillgodose myndigheten enligt uppdragställning.
- Vi hanterar Nato-klassificerade dokument i stor utsträckning, dels genom myndighetssamverkan och nära kontakt med försvarsmakten.
- Sedan Sverige blev medlem i Nato ingår Kustbevakningen i den försvarsplanering som gjorts i och med Natomedlemskapet. Denna plan benämns Oplan Sweden och är en taktisk operationsplan där Kustbevakningen har ett annex, vilket tydliggör den uppdragsbeskrivning som Kustbevakningen ska genomföra i höjd beredskap.
- Kustbevakningen fortsätter att stödja andra myndigheter, framför allt Polismyndigheten.
- Samarbetet mellan Kustbevakningen och Försvarsmakten styrs i grunden av den så kallade utnyttjandeförordningen, vilket innebär att Kustbevakningen tidigt i hotskalan ska bemanna med samverkanspersonal till marinens ledning.
- Regeringen kan besluta att stora delar av Kustbevakningens enheter och personal ska ställas till Försvarsmaktens operativa ledning i händelse av höjd beredskap eller i värsta fall krig.
- Kustbevakningen kommer i händelse av höjd beredskap att ledas av Försvarsmakten/Marinen samt CTG Baltic (Commander task Force Baltic), vilket är Natos regionala högkvarter med ansvar för all marin operation i Östersjön.
Nordiskt samarbete
Det nordiska samarbetet är viktigt för Sveriges och Natos säkerhet. Sverige ingår i ett sammanhängande geografiskt område i Natos nordöstra delar, nära Arktis och Ryssland. Övningar, samordning och kommunikation med våra grannländer stärker vår gemensamma förmåga.
Värdlandsstöd
Värdlandsstöd är det civila eller militära stöd som ges i fred, kriser och konflikter (krig) från ett värdland till andra länders eller organisationers militära förband.
Detta stöd är en stor uppgift för totalförsvaret, eftersom det kräver resurser både från Försvarsmakten och det civila samhället.
Länsstyrelserna är de som är ytterst ansvariga för det civila försvaret i respektive län, men där regionerna ansvarar för värdlandsstöd avseende hälso- och sjukvård både till civila och militära resurser.
Till sist bör nämnas att på lokal nivå, det vill säga respektive kommun där lokalt geografiskt områdesansvar, ligger många av de samhällsviktiga verksamheterna som bland annat infrastruktur och logistik.
Nato har sju baskrav när det gäller värdlansstöd, de benämns Nato Baseline Requirements (NBR) det handlar om:
- Säkerställande av politiskt beslutsfattande och centrala ledningsfunktioner
- Hantering av stora befolkningsrörelser
- Hantering av masskadeutfall
- Resilient energiförsörjning
- Resilienta system för livsmedels- och dricksvattenförsörjning
- Resilienta civila kommunikationssystem
- Resilienta transportsystem
Utöver det ska kommuner planera för att ta hand om militära resurser med diverse försörjning.
Fakta om Nato
- Atlantpakten, mer känd som Nato (North Atlantic Treaty Organization), grundades år 1949.
- Nato är en mellanstatlig organisation som består av både en politisk och en militär del i syfte bevara freden i det nordatlantiska området genom att avskräcka från väpnade angrepp mot alliansens medlemmar.
- Om en medlemsstat blir anfallen ska Nato kollektivt komma till dess försvar inom det nordatlantiska området.
- Natos kärnuppgifter utgörs av avskräckning och kollektivt försvar, civilt och militärt krisförebyggande och krishantering samt säkerhetssamarbete.
- Organisationen har 32 medlemsländer inklusive Sverige.
- Det kollektiva försvaret utgör fortfarande grunden för Nato.
- Sverige har samarbetat med Nato sedan 1990-talet.