Hybridhot och gråzonsproblematik
Hoten mot Sverige kan ta sig många uttryck, även mellan fred och krig. Genom desinformation, cyberangrepp och aktiviteter till sjöss kan aktörer försöka påverka och destabilisera samhället. Kustbevakningen arbetar för att upptäcka och möta dessa hot och stärka Sveriges beredskap, både enskilt och i samverkan med andra aktörer.
Gråzonsproblematik
Hoten mot Sverige kan ske över hela hotskalan. Inom säkerhetspolitiken används begreppet gråzon för att beskriva ett tillstånd mellan fred och krig, där stater eller andra aktörer försöker påverka ett lands intressen, handlingsfrihet och förmåga utan att ett väpnat angrepp sker.
I ett förändrat säkerhetsläge behöver samhällets förmåga att upptäcka, hantera och motstå olika typer av hot stärkas. Genom att utveckla vår förmåga att, enskilt och tillsammans med andra, utföra uppdrag inom räddningstjänst och sjöövervakning bidrar Kustbevakningen till att stärka Sveriges samlade krisberedskap och totalförsvar. Vår förmåga behöver fungera i alla lägen på hotskalan – från fredstid och fredstida kriser till ett gråzonsläge, vid höjd beredskap och ytterst i krig.
Hybridhot i vår omvärld
Begreppet "hybridhot" refererar till ett brett spektrum av skadliga aktiviteter som planeras och genomförs med uppsåt och olika syften och som är förnekbara. De kan omfattas av metoder och strategier som används av aktörer för att skapa osäkerhet, destabilisera, eller utmana en nations suveränitet utan att direkt använda konventionella militära medel.
För Kustbevakningen, som har en central roll i att övervaka Sveriges hav och kuster, medverka i gränskontroller samt bidra till miljöskydd och sjösäkerhet, innebär denna hotbild ett flertal utmaningar.
Olika typer av hybridhot
Ett exempel på hybridhot är provokationer eller destabiliserande aktiviteter. Främmande makt kan till exempel försöka utmana Sveriges suveränitet genom att skicka obemannade farkoster, flygplan eller andra enheter nära svensk kust eller i svenska territorialvatten för att undersöka reaktioner eller skapa incidenter. Dessa aktiviteter kan användas för att samla information, skaffa sig strategiska fördelar eller för att testa Sveriges responskapacitet.
Informationspåverkan, såsom desinformationskampanjer, används av aktörer för att sprida falska eller missvisande uppgifter om Sverige eller Kustbevakningens verksamhet. Syftet är att underminera förtroendet för landet eller myndigheten, skapa förvirring och osäkerhet eller påverka allmänhetens och andra staters uppfattning om Kustbevakningens förmåga och Sveriges säkerhet. Dessa kampanjer kan genomföras via spridning av desinformation och ”fake news” i sociala medier eller andra digitala plattformar.
System för övervakning, kommunikation, informationshantering och navigation är idag digitala. Dessa system kan vara mål för cyberattacker av aktörer som vill störa eller sabotera verksamheter, exempelvis genom att överbelasta system, få tillgång till kritisk information eller störa ut navigationsutrustning. En framgångsrik cyberattack kan leda till att ett fartygs utrustning blir obrukbar eller att data manipuleras eller förloras. Störningar i satellitbaserade navigationssystem, så kallade GPS-/GNSS-störningar, kan påverka säkerheten till sjöss och även Kustbevakningens verksamhet. Detta kan undergräva myndighetens förmåga att agera effektivt både under normaltillstånd och i krissituationer. Kustbevakningen arbetar hela tiden med att förbättra sina förmågor och att säkerställa en robust miljö.
