Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har sjötrafiken runt de svenska kusterna förändrats. Vi ser bland annat fartyg som anpassar sina rutter och beteendemönster för att undvika sanktioner, liksom en ökning över tid av fartyg med oklara ägarförhållanden och som seglar under falsk flagg. En del av dessa fartyg brukar beskrivas som den så kallade skuggflottan. Det handlar ofta om äldre fartyg med bristande underhåll och komplexa eller oklara ägarstrukturer, som framför allt används för att transportera olja och kringgå sanktioner mot Ryssland.

Skuggflottan innebär flera risker, inte minst på grund av fartygens ofta höga ålder och bristande sjösäkerhetsstandard. En olycka eller ett oljeutsläpp skulle kunna få allvarliga konsekvenser för liv, hälsa och våra havs känsliga ekosystem. Som ansvarig för miljöräddning till sjöss och med uppdrag att övervaka den maritima miljön behöver Kustbevakningen därför lägga mer resurser på att följa utvecklingen och skydda Östersjön.

För att möta den förändrade hotbilden har Kustbevakningen intensifierat arbetet med sjöövervakning, sjölägesbild, underrättelseverksamhet och samverkan – både nationellt och internationellt. Genom att kombinera exempelvis flygspaning, fartygsinsatser och satellitbilder kan vi kartlägga rörelsemönster och identifiera potentiella risker. Den ökade närvaron till sjöss har också lett till en tätare dialog med Försvarsmakten och andra aktörer, i takt med att Östersjön fått en allt större strategisk betydelse för Europas säkerhet.

Rapport