Skuggflottan i Östersjön

Till följd av EU-sanktionerna som begränsar Rysslands möjligheter att sälja olja, används en så kallad skuggflotta, ofta bestående av undermåliga tankfartyg för oljetransporter till länder som inte bojkottar Ryssland.

Dessa fartyg är i många fall äldre än branschstandard, vilket kan innebära en ökad risk för maskinproblem och svagheter i skroven. 

Vissa av dessa fartyg saknar även dubbelskrov som idag är en kravställd standard för att försvåra och/eller förhindra utsläpp vid till exempel grundstötning eller kollision.

Att fartygen genomför långa resor och drivs och bemannas av relativt nya aktörer, de särskilda förhållanden som råder i Östersjön medför ytterligare osäkerheter angående säkerheten.

Läs mer om skuggflottan

Ökade transportbehov till sjöss vid Norrlandskusten

Till följd av den industriella utvecklingen längs med Norrlandskusten har även transporter till sjöss ökat, vilket även innebär en ökad risk för utsläpp.

Luleå, Skellefteå, Umeå och Gävle är hamnar som genomgår omfattande modernisering och anpassning för större fartyg och ökad sjötrafik.

Under flera år har flertalet utsläpp av skadliga ämnen identifierats och misstänks ske vid tankrengöring.

Havsbaserad vindkraft innebär en ökad risk

De havsbaserade vindkraftsparkerna som etableras i svenska farvatten innebär en förhöjd risk för olyckor främst på grund av smalare farleder vilket ökar risken för grundstötning vid maskinproblem.

Sjötrafik som behövs vid byggandet och den kontinuerliga servicen av vindkraftparkerna ger också en viss ökad risk då denna trafik korsar de farlederna som frakttrafiken använder.

Nya typer av fartygsbränslen försämrar riskbilden

En förändring i riskbilden under senare år är användningen av lågsvavliga bränslen och andra alternativa bränslen. Förändrade internationella regler om reducerad svavelhalt i fartygsbränsle trädde i kraft 1 januari 2020 och innebär att sjöfarten styrs mot att övergå till andra typer av bränsle.

En del av dessa nya typer av fartygsbränsle kallas med ett samlingsnamn för hybridoljor.

Hybridoljor och marin diesel

Det finns ett stort antal hybridoljor som, beroende på sammansättning och tillsatser, kan bete sig olika i vatten. Ett annat lågsvavligt bränsle som används i stor utsträckning är marin diesel, som har låg viskositet och snabbt breder ut sig över ett stort område i ett tunt skikt.

Detta medför att den teknik och de metoder som används för att ta upp traditionell tjockolja ur vatten endast delvis eller inte alls är applicerbara vid vissa typer av utsläpp, vilket ökar risken för negativa konsekvenser.

Skrubbrar och ökad användning av tjockolja

Ett annat sätt för sjöfarten att hantera regleringen av minskat utsläpp av svavel och andra farliga ämnen är att installera så kallade skrubbrar där man fortsatt använder sig av traditionell tjockolja som bränsle. Dessa skrubbrar tar bort svavlet och andra farliga ämnen så dessa inte släpps ut i luften efter förbränning av oljan. 

Sverige har infört ett förbud mot utsläpp av tvättvatten från öppna fartygsskrubbrar i svenskt sjöterritorium som började gälla den 1 juli 2025 enligt Regeringens beslut.

GPS-störningar ökar risken för utsläpp

GPS-signalen är central för både handelssjöfart och myndighetsutövning till sjöss, inte minst för Kustbevakningen. Våra insatser inom miljöräddning bygger på att snabbt kunna lokalisera, samordna och agera – ofta med flera fartyg eller flygplan samtidigt. Vid större oljeutsläpp eller kemikalieläckor är varje minut avgörande, och påverkas navigationssystemen riskerar insatser att försenas, vilket kan förvärra miljöskadorna.

Störningar i satellitbaserade navigationssystem som GPS har blivit allt vanligare, särskilt i våra närområden. Vid flera tillfällen har det observerats att GPS-signaler försvunnit helt eller att fartygspositioner rört sig i onaturliga mönster och farter.

Läs mer om GPS och GNSS-störningar