De senaste åren har Kustbevakningen sett en ökning av utländska fartyg med oklara flagg-, ägar- och försäkringsförhållanden som trafikerar svenskt vatten. Syftet med dessa så kallade skuggfartyg är att runda EU:s och andra länders sanktioner för att kunna fortsätta med sjötransporter till och från Ryssland. Utvecklingen har inneburit att fler av de fartyg som rör sig på svenskt vatten bedöms vara i sämre skick, med besättningar vars sjömanskap kan ifrågasättas. Bristande säkerhet, underhåll och kompetens på fartygen är både ett hot mot miljön och mot övrig sjötrafik.

Under 2026 har Kustbevakningen ingripit mot – bordat – flera fartyg som haft oklar flaggstatus och därmed misstänkts ha bristande sjövärdighet vilket är ett brott mot sjölagen. 

Att ingripa mot fartyg som hävdar rätten till oskadlig genomfart kräver noggranna analyser och medvetna beslut. Det måste ske rättssäkert, med tydlig grund i svensk och internationell rätt samt i tät och väl fungerande myndighetssamverkan.

Lagändringar

Sedan den 1 mars 2026 har Kustbevakningen, genom ett antal olika lagändringar, fått utökade möjligheter att bedriva ett effektivt underrättelsearbete, vilket ger möjlighet till ett bättre beslutsunderlag inför ett ingripande.

Kustbevakningen följer fartygstrafiken i Östersjön dygnet runt och vi utbyter information med flera andra myndigheter i det arbetet. Vi kommer fortsatt att göra ingripanden när situationen kräver.

Genom vår sjölägesbild och våra analyser kan Kustbevakningen se att fler fartyg med oklar flaggstat efter ingripandena som svenska myndigheter gjort under våren 2026 nu väljer en annan väg än genom svenskt territorialvatten. Vi bedömer att detta är en utveckling som kommer att fortsätta.

De bordade fartygen