Oljeutsläppet från passagerarfärjan Marco Polo 2023

Under söndagsmorgonen gick TT-Lines färja Marco Polo, med 75 passagerare ombord, på grund söder om Karlshamn. Fartyget körde på fel sida om en sjömarkering vid grundet Laxören, men fortsatte en bit innan det stannade helt öster om fyren Lörbykladd. Efter larm om vatteninträngning startade insatsen som en sjöräddning för att evakuera passagerarna, innan den övergick till miljöräddning. Sjöräddningssällskapet evakuerade passagerarna och lade, i samarbete med Kustbevakningens kombinationsfartyg KBV 003 Amfitrite, en länsa runt fartyget för att hindra att olja och diesel spred sig i närområdet. KBV 034 tog sig också till olycksplatsen denna första dag.

Fast på grundet

Efter grundstötningen stod fartyget stabilt på grundet. Det var kraftig dimma i området, vilket försvårade möjligheterna att få en tydlig bild över utsläppet. Bilder som Kustbevakningens flyg tog visade att det förutom utsläppet runt fartyget fanns ett stråk med en större mängd olja söder om haveristen. Marco Polo hade gjort en grundstötning redan tidigare på morgonen och hade läckt olja under flera sjömil innan den körde upp på grundet där den stod fast.

Miljöräddning och brottsutredning

Kustbevakningen arbetade i två parallella spår, dels med miljöräddning, dels brottsutredning.  Rubriceringen var brott mot Sjölagen och brott mot Lagen om åtgärder mot förorening från fartyg.

Trots svag vind, cirka 3–4 sekundmeter i ostlig riktning, drev oljan mot en halv mil lång känslig kuststräcka vid Pukaviksbukten mellan Lörby Kladd och Hörvik i Sölvesborgs kommun, Blekinge. Kustbevakningen förstärkte med personal och enheter från hela södra Sverige för att bekämpa utsläppen i samarbete med bland andra dåvarande MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) nu MCF (Myndigheten för civilt försvar), Sjöräddningssällskapet, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, Sjövärnskåren, den lokala räddningstjänsten, hemvärnet och många andra. Miljöräddning var prioriterat, att ta upp så mycket olja som möjligt från vattnet för att i den mån det gick rädda stränderna. Det var enklare att ta upp oljan till havs, olja som nått land skulle ta lång tid att ta upp.

Oljan sjunker – svår att bärga

Två dagar in i olyckan försämrades vädret vilket försvårade oljeupptagning till sjöss och man väntade ytterligare landpåslag. Det sämre vädret påverkade också oljan, som började sjunka under ytan och uppträde som tjock emulsion. Kustbevakningens dykare konstaterade olja i vattenpelaren, det vill säga i ett skikt under ytan, runt haveristen. Dessa faktorer försämrar möjligheterna att bekämpa utsläppet till sjöss. Fartygen som arbetade med insatsen leddes från luften, Kustbevakningens flyg patrullerade området frekvent.

På tisdagskvällen hade nästan all olja som läckt ut från Marco Polo sjunkit under vattenytan. Därmed var det inte längre möjligt att ta upp oljan sjöss. Samtidigt blev väderförhållandena allt svårare. Det fanns risk för att oljan skulle driva mot både kusten i Blekinge och mot Åhus i Skåne, varför Kustbevakningen fördelade enheter till de både kusterna.

Misstanke om brott

Kustbevakningens brottsutredning visade att det på sannolika skäl fanns misstanke om brott, riktad mot två personer i besättningen som i samband med de två grundstötningarna hade agerat vårdslöst. 

Sanering nära land

Efter att oljan sjunkit och inte längre gick att ta upp ute till havs, arbetade Kustbevakningen nu strandnära med att ta upp olja, axel vid axel med den lokala räddningstjänsten som ansvarade för den olja som kommit upp på land. Oljan fanns främst på stränderna från Hörvik till Lörby kladd. Lyckligtvis nådde oljan aldrig den skånska kusten.

Man lånade även in två oljetrålarna från EU:s sjösäkerhetsbyrå EMSA som kunde ta upp den olja som sjunkit under vattenytan där den varken syns eller kan saneras med Kustbevakningens oljeupptagningssystem.

Bärgning

En knapp vecka efter grundstötningen, på lördag den 28 oktober, lämnade rederiet en första bärgningsplan till Kustbevakningen och Transportstyrelsen. Samma dag tillhandahöll rederiet också tankbåt för att tömma haveristen på den kvarvarande oljan.

På söndag den 29 oktober gled Marco Polo av grundet. Sjöfartsverkets Sjö- och flygräddningscentral, JRCC, ledde en evakuering som Kustbevakningen deltog i med flera enheter.

Parallellt pågår hela tiden Kustbevakningens miljöräddningsoperation för att begränsa och bekämpa både den tidigare och den nya olja som släpptes ut från haveristen och nu åter drev mot Norje i Pukaviksbukten och Karlshamn, Blekinge.

På tisdag den 31 oktober presenterade rederiet en ny bärgningsplan. Kustbevakningen förespråkade att bärgningen skulle påbörjas i dagsljus eftersom det fanns risk för ytterligare oljeutsläpp och andra incidenter vid bärgningen. Haveristen skulle föras till Stillerydshamnen i Karlshamn som var förberedd för att ta emot färjan.

Så gick bärgningen till

• På torsdag den 2 november bogserades Marco Polo till Stillerydshamnen i Karlshamn. Resan tog ungefär fyra timmar och skedde utan komplikationer eller nya oljeutsläpp.
• Två bogserbåtar kopplades till fartyget, en i fören och en i aktern för att stabilisera fartyget.
• Fartyget trycksattes för att hållas flott, det vill säga flytande från grundet.
  När fartyget flöt bogserades Marco Polo ut på djupare vatten för att kunna ankras upp.
• När ankringen var säkrad utfördes nya undersökningar av skrovet för att få en helhetsbild av hur skadorna såg ut. Det hade inte varit möjligt att inspektera hela skrovet tidigare, då fartyget och skrovet stått på grund.
  Fortsatt saneringsarbete 
• Kustbevakningen stannade kvar vid Pukaviksbukten för att kunna ta hand om tidigare läckt olja som kunde komma upp till havsytan. Vi karterade åter området med flyg och fartyg för att se om någon synlig olja fanns till havs. Vi dök också på olika platser för att se hur det såg ut under ytan och använde drönare för att söka av området.

Operationen avslutas

På fredag den 10 november eskorterade KBV 003 haveristen Marco Polo från Karlskrona till gränsen för svensk ekonomisk zon, där en polsk sjöräddningsenhet mötte upp och fortsatte eskorten till Gdansk i Polen.

I och med att fartyget lämnat svensk ekonomisk zon avslutade Kustbevakningen miljöräddningstjänsten i operation Marco Polo – den största och mest komplicerade räddningstjänst som Kustbevakningen haft i modern tid.

Länka till: Samlingssida för Kustbevakningens nyheter om Marco Polo