Kustbevakningens roll var att övervaka gasutsläppen, följa sjötrafiken och vara beredd att genomföra miljöräddningsinsatser. Vi kontaktade fartyg i området och uppmanade dem att hålla avstånd från läckorna, som orsakade kraftig och farlig uppkokning av havsvattnet.

Myndighetssamverkan och utredning

Insatsen krävde ett nära samarbete mellan flera myndigheter – Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Marinen. Polismyndigheten inledde först en förundersökning om sabotage. Den 28 september tog Säkerhetspolisen över då det kunde röra sig om ett allvarligt brott riktat mot svenska intressen och eftersom främmande makt inte kunde uteslutas. Säkerhetspolisen genomförde tillsammans med Kustbevakningen, Försvarsmakten och Polismyndigheten en omfattande brottsplatsundersökning på havsbotten. Man dokumenterade området och skadorna, tog föremål i beslag och analyser visade senare rester av sprängämnen.

Försvarsmakten bidrog bland annat med marin kompetens och resurser för undersökningarna. Regeringen samlade samtidigt berörda myndigheter i det säkerhetspolitiska rådet och hade kontakter med bland andra Danmark, Tyskland, EU, Nato och USA.

För att ge utredningen arbetsro verkställde Kustbevakningen ett avspärrningsbeslut på fem nautiska mil med förbud mot fartygstrafik, ankring, fiske och dykning.

Operativt arbete på plats

Dagen efter sabotaget var kombinationsfartyget KBV 003 Amfitrite på plats vid de två läckorna. Fartyget är specialutrustat för att operera i gasmoln och använde undervattensrobotar (ROV) för att kartlägga skadorna. Gasuppkoken mätte initialt nästan tusen meter i diameter på ytan, men minskade gradvis. I mitten av oktober kunde Kustbevakningens flygövervakning bekräfta att gasflödet helt upphört.

Den 6 och 7 oktober hävdes avspärrningarna och den statliga räddningstjänsten avslutades då risken från gasläckaget minskat. KBV 002 Triton ersatte KBV 003 som bibehöll en förhöjd närvaro i området för sjöövervakning och trafikkontroll, samtidigt som det operativa biträdet till Säkerhetspolisen fortsatte under efterarbetet.

Utredningen fortsatte till 2024

Under 2023 fortsatte Säkerhetspolisens utredning, men det förblev oklart vem som låg bakom sabotaget. I februari 2024 lade den svenska åklagaren ned förundersökningen. Motiveringen var att svensk jurisdiktion inte längre ansågs gälla och att inget framkommit som tydde på att Sverige eller svenska medborgare varit involverade. Material kunde samtidigt lämnas vidare till framför allt den tyska utredningen.

Sverige kunde fastställa att det rörde sig om ett grovt sabotage och säkra viktig bevisning, men den svenska utredningen identifierade aldrig offentligt någon gärningsman.