Oljeutsläpp till sjöss
Kustbevakningen har en viktig roll i att skydda havs- och kustmiljön mot utsläpp av olja och andra skadliga ämnen. Genom övervakning, beredskap och miljöräddningsinsatser arbetar vi för att snabbt upptäcka och begränsa utsläpp och minska deras påverkan på miljön.
När ett utsläpp av olja sker till sjöss på svenskt vatten eller i de stora svenska insjöarna Vänern, Vättern och Mälaren ansvarar Kustbevakningen för att begränsa utsläppet och att bekämpa genom att ta upp det ifrån vattnet.
Vårt uppdrag är att förebygga, upptäcka och bekämpa föroreningar i svenska vatten – och att se till att olja omhändertas så tidigt och effektivt som möjligt för att minimera skadorna.
Vår verksamhet är ständigt i beredskap, och vi samarbetar med andra myndigheter, länder och internationella organisationer för att vara redo att agera om ett utsläpp sker.
Så jobbar Kustbevakningen
När ett utsläpp av olja inträffar är vår första uppgift att snabbt lokalisera och bedöma omfattningen av utsläppet. I många fall sker detta med hjälp av flygövervakning, där vi snabbt kan kartlägga var oljan finns och hur den rör sig.
Därefter inleds bekämpningsarbetet. Det handlar först om att stoppa eller begränsa utsläppskällan, till exempel från ett skadat fartyg, och därefter förhindra att oljan sprider sig vidare. Det görs genom att sätta ut länsor runt oljan för att hålla den inom ett kontrollerat område.
När oljan har avgränsats påbörjas upptaget. Det är viktigt att arbetet inleds så tidigt som möjligt, då oljan fortfarande är flytande och relativt lätt att hantera. Ju längre tid som går, desto svårare blir det att samla upp oljan, särskilt om den emulgerar, sjunker eller når land.
Oljan som tas upp förvaras tillfälligt ombord på våra miljöskyddsfartyg, innan den transporteras till land. Där tas den om hand på särskilda anläggningar där den vanligtvis destrueras.
Vid mycket stora utsläpp eller komplicerade händelser kan vi snabbt begära stöd från andra länder genom våra internationella samarbeten.
Flera faktorer påverkar möjligheten att bekämpa ett utsläpp
Olja som kommer i kontakt med luft och vatten kan genomgå en rad olika processer som förändrar egenskapen hos oljan.
En egenskap som påverkar hanteringen av olja är viskositeten, det vill säga oljans tröghet. Den är varierar för olika typer av oljor och påverkas av till exempel av vatten- och lufttemperatur. En lägre temperatur ger högre viskositet och en tjockare yta, medan en högre temperatur ger en lägre viskositet och ett tunnare skikt. När oljan blir trögare, blir och hanteringen vid bekämpning svårare. En lägre temperatur kan också göra att oljan sjunker ner under vattenytan eller fryser fast i isblock.
Oljan kan sprida sig med strömmar, sönderdelas eller fastna på sediment som sedan sjunker till botten. Beroende på vad det är för typ av olja kan den också delvis blanda sig i vatten och bilda en emulsion vilket försvårar bekämpningsarbetet ytterligare.
När olja sprids i vattnet kan den snabbt täcka stora områden. Även om oljan med tiden bryts ned av sol, vind och mikroorganismer, kan processen ta mycket lång tid, särskilt i kalla hav eller skyddade områden med låg omsättning. Oljor med låg densitet, till exempel diesel kan lätt sprida ut sig på stora områden men avdunstar fort.
Även om det är problematiskt att hantera ett oljeutsläpp till havs, så är det ännu svårare att bekämpa när det nått land. Det är därför av största vikt att sanera ett utsläpp så snabbt som möjligt.
Vinterförhållanden: En särskild utmaning
Under vinterhalvåret ställs helt andra krav. Låg temperatur påverkar inte både oljans egenskaper och våra möjligheter att arbeta effektivt. När is bildas kan oljan kapslas in och bli svår att upptäcka. Väderförhållanden försvårar och begränsar våra möjligheter att använda oss av normal utrustning så som till exempel länsor.
I dessa situationer krävs andra alternativa metoder. Kustbevakningen har tillgång till isgående fartyg, infraröda sensorer och annan specialutrustning för att lokalisera och ta upp olja under isen. Vår långa erfarenhet av att arbeta i nordliga farvatten gör att vi har kunskap och kapacitet att hantera utsläpp även under svåra vinterförhållanden.
FAQ
Når oljan land, eller om ett utsläpp sker i vatten inom kommunalt ansvarsområde, till exempel vattendrag eller i hamnar, ansvarar kommunal räddningstjänst för miljöräddningen. Myndigheten för civilt försvar är ett stöd för kommunerna i den övergripande samordningen av oljeskyddet på land.
För att hantera oljeutsläpp på ett effektivt sätt har Kustbevakningen bland annat tillgång till:
- Miljöskydds och kombinationsfartyg: specialbyggda fartyg utrustade för oljebekämpning och miljöräddningsinsatser
- Flygplan och drönare: används för övervakning, dokumentation och insatsledning
- Länsor: flytande barriärer som begränsar oljans spridning
- Borstar, pumpar och skopor: används för att samla upp olja från ytan
- Oljetrålar: fångar upp olja som sjunkit under ytan
- Uppsamlingstankar: för förvaring av olja ombord tills den kan lämnas till land
- Saneringsutrustning: för arbete vid kusten och på land
För att minska risken för utsläpp arbetar vi också förebyggande. Det innebär bland annat att vi övervakar sjötrafiken, analyserar risker och är redo att agera vid tillbud som till exempel en grundstötning eller maskinhaveri som riskerar att leda till utsläpp.
Vi har en hög beredskap året om. Det förebyggande arbetet är en lika viktig del av vårt uppdrag som själva insatsen vid ett utsläpp.
Ett utsläpp kan hota viktiga samhällsfunktioner. Till exempel är flera svenska kärnkraftverk beroende av rent kylvatten från havet. Många av våra råvattentäkter för dricksvatten ligger dessutom i statliga vattenområden som kan påverkas vid ett större utsläpp.
Att snabbt kunna agera vid oljeutsläpp är därför en viktig del av Sveriges övergripande krisberedskap.
I takt med att sjötrafiken ökar, växer också risken för oljeutsläpp. Transporter av stora mängder olja och andra skadliga ämnen genom känsliga och ofta grunda farvatten, till exempel i Östersjön ökar både hotbilden och behovet av samarbete. Fartyg under nya flaggstater och med begränsad erfarenhet av navigation i våra vatten förstärker riskerna.
Läs mer om riskerna med den så kallade skuggflottan (under totalförsvar)
Internationellt samarbete är en förutsättning för att kunna hantera större utsläpp och vi på Kustbevakningen samarbetar med flera organisationer och nätverk. Inom Helsingforskommissionen (HELCOM) koordinerar vi miljöräddning i Östersjön. Bonnavtalet omfattar länderna kring Nordsjön, och Köpenhamnsavtalet är ett samarbete mellan de nordiska länderna. Via EU:s sjösäkerhetsbyrå EMSA har vi dessutom möjlighet att få tillgång till extra resurser och expertis vid behov.
Tillsammans genomför vi gemensamma övningar, delar kunskap och utvecklar gemensamma metoder för att vara bättre förberedda när olyckor inträffar.
Som båtägare är du skyldig att se till att bränsle, smörjolja eller annan förorenande vätska inte släpps ut i vattnet. Även små utsläpp kan orsaka skada och det finns ingen nedre gräns för vad som är tillåtet.
Om du orsakar ett utsläpp kan du bli ersättningsskyldig för Kustbevakningens kostnader. Det är därför viktigt att agera ansvarsfullt, se över sin utrustning och vara uppmärksam vid hantering av olja och bränsle.
