Kustbevakningen höjer förmågan att hantera GNSS-störningar

Bakgrunden är ett kraftigt ökat antal positionsstörningar i svenska och närliggande farvatten under de senaste åren, särskilt i den sydöstra delen av Östersjön. GNSS-störningarna sker i form av jamming, där signalen slås ut, och spoofing, där fartyget får en position som ser korrekt ut men i själva verket är felaktig. Störningarna är allvarliga eftersom de påverkar fartygens navigationssäkerhet, operativa förmåga och uthållighet.

– Målsättningen har varit att Kustbevakningens besättningar aldrig ska överraskas av GNSS-störningar och alltid ha fungerande backup i form av död räkning, gyro och logg. Vi har vidtagit åtgärder för att ha kunna navigera oavsett signal och därmed ha förmåga att utföra våra uppgifter. Alla ska kunna arbeta tryggt även i störd miljö, berättar Kustbevakningens projektledare Niklas Blume.

Genomförda tester och analyser visar att GNSS-positionering kan påverkas eller förloras inom sekunder vid störning. Tester visar också att en falsk position i vissa fall kan accepteras av ombordvarande system utan att en tydlig varning genereras. En felaktig positionsuppgift kan dessutom föras vidare till andra system, exempelvis AIS, radaroverlay samt kommunikations- och ledningssystem. Därmed kan den gemensamma operativa lägesbilden och förmågan att fatta välgrundade beslut påverkas.

Förmåga att navigera under störda förhållanden är ett teamarbete

Kustbevakningen har genomfört en bred genomlysning av vår navigationsförmåga, samt kartläggning av befintlig utrustning och system ombord med särskilt fokus på GNSS-beroende och störkänslighet. Parallellt har tidigare metoder, rutiner och utbildningar granskats, liksom arbetssätt inom andra relevanta organisationer.

– Vi har skapat en robust grund för samtliga besättningar, samtidigt som detta är ett arbete som behöver utvecklas kontinuerligt. Förmågan att navigera under störda förhållanden är ett teamarbete. Det kräver en tydlig rollfördelning, en aktiv ifrågasättandekultur och en gemensam lägesbild där även osäkerheter tydligt uttalas. En robust, GNSS-oberoende navigationsförmåga är en viktig del av Kustbevakningens operativa trovärdighet – i fred, i gråzon och vid höjd beredskap, säger Niklas Blume.

Närmast framöver lanserar Kustbevakningen en ny internutbildning som bland annat innehåller simulatorbaserade övningar, där fokus ligger på att utveckla både teknisk och mänsklig förmåga att hantera störningar och osäkerheter i navigationsmiljön.

– Kustbevakningens besättningar märker regelbundet av GNSS-störningar. Vårt råd till andra som arbetar till sjöss är att vara medveten om problemet och aldrig enbart förlita sig på GNSS-integrerad navigationsutrustning, avslutar projektledare Niklas Blume.

Ordförklaringar

AIS är en förkortning av Kustbevakningens besättningar märker regelbundet av GNSS-störningar. Automatic Identification System (automatiskt identifieringssystem) och är ett spårnings- och antikollisionssystem som används inom sjöfarten. 

Död räkning är en navigeringsmetod inom sjöfart och luftfart där man räknar ut sin nuvarande position genom att utgå från en känd startposition och lägga till tid, kurs, fart samt uppskattad avdrift och ström.

GNSS (Global Navigation Satellite System) är samlingsnamn för olika satellitbaserade navigationssystem. GPS (Global Positioning System) är ett sådant system, andra exempel är Glonass, Galileo och Beidou.

Gråzon är ett tillstånd mellan fred och krig som präglas av osäkerhet och samhällspåverkan. I gråzonen försöker en annan stat, eventuellt via ombud, påverka svenskt beslutsfattande och svenska samhällsfunktioner eller skapa gynnsamma förutsättningar inför en eventuell militär konflikt.

Gyrokompass visar fartygets exakta kurs.

Jamming är avsiktlig störning av radiosignaler.

Logg är ett instrument som mäter ett fartygs hastighet genom vattnet och den sträcka som har körts.

Radaroverlay placerar en realtidsradarbild ovanpå ett elektroniskt sjökort för att verifiera positioner.

Spoofing är medveten förfalskning av avsändarinformation för att vilseleda mottagaren att tro att meddelandet kommer från någon annan.