Miljöräddning till sjöss

Utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen utgör ett allvarligt hot mot den marina miljön. Kustbevakningen har huvudansvar för miljöräddning till sjöss och arbetar för att skadorna vid utsläpp av olja eller andra farliga ämnen ska minimeras så att naturen kan skyddas så långt det är möjligt. Vi är ständigt i beredskap med miljöskyddsfartyg och flygplan för havsövervakning.

Kustbevakningens förmågor

Kustbevakningen har miljöräddningsansvar när olja eller andra skadliga ämnen har kommit ut i vattnet eller det föreligger en överhängande fara för detta. På en övergripande nivå kan myndighetens förmåga till miljöräddning ses som resultatet av tre delförmågor:

• Förmåga att bedriva miljöövervakning för att kunna upptäcka utsläpp av olja och andra skadliga ämnen, eller överhängande fara för utsläpp.
• Förmåga att upprätthålla miljöberedskap för att kunna påbörja en
  miljöräddningsoperation och snabbt ta sig till utsläppet eller situationen.
• Förmåga att genomföra miljöräddningsoperationer och effektivt begränsa och bekämpa utsläppet eller vidta åtgärder för att förhindra ett utsläpp, exempelvis genom nödbogsering eller nödläktring.

Samarbete i Sverige och internationellt

Ett oljeutsläpp på svenskt vatten involverar flera olika aktörer. När ett utsläpp av olja sker till havs eller i de stora svenska insjöarna Vänern, Vättern och Mälaren ansvarar Kustbevakningen för att ta upp och ta hand om oljan. Når oljan land, eller om ett utsläpp sker i vatten inom kommunalt ansvarsområde, till exempel vattendrag eller i hamnar, ansvarar kommunal räddningstjänst för miljöräddningen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är ett stöd för kommunerna i den övergripande samordningen av oljeskyddet på land.

Havet är allas gemensamma angelägenhet och utsläpp av skadliga ämnen känner inte av några nationsgränser. Kustbevakningens ansvar omfattar även Sveriges åtaganden i internationella miljöräddningssamarbeten till sjöss. Det finns idag ett omfattande internationellt samarbete mellan Östersjöländerna inom Helsingforskommissionen, HELCOM, mellan Nordsjöländerna inom Bonnavtalet, mellan de nordiska länderna inom Köpenhamnsavtalet och i EU genom Europeiska sjösäkerhetsbyrån, EMSA.

Inom ramen för dessa avtal hålls regelbundna möten och övningar där länderna tillsammans utvecklar förmågan till samarbete vid miljöolyckor till havs.

Aktuell riskbild mot den maritima miljön

Kustbevakningen arbetar löpande med hot- och riskbildsbedömningar kopplade till miljöräddningsuppdraget.

Antalet olagliga utsläpp i Östersjön har visat en nedåtgående trend de senaste 20 åren. De flesta större utsläpp idag består av bunkeroljor (olja för fartygets egen drift). Denna typ av utsläpp utgör ett troligt scenario för svensk oljeskyddsberedskap.

Ändrad fartygstrafik och utsläpp i Östersjön

Trafikbilden i Östersjön visar ett ökande antal tankfartygstransporter till följd av att Finland valt att importera bränsle från andra länder än Ryssland, samtidigt som Ryssland hittat nya kunder till vilka transporterna går genom Östersjön.

En stor industriell utveckling på Norrlandskusten där sjöfarten kommer att spela en betydande roll. Det kommer på sikt innebära ökad trafik till havs, med fartyg som har hög lastkapacitet.

På senare tid har även ett flertal utsläpp identifierats av andra skadliga ämnen i Bottniska viken med koppling till misstänkt tankrengöring.

Nya typer av fartygsbränsle

Fram tills för några år sedan dominerade traditionella oljor hotbilden mot våra vatten. Nu ökar förekomsten av nya typer av bränslen som möter de nya internationella kraven på lägre svavelhalt. Dessa oljor kallas ofta hybridoljor. Beroende på sammansättning och tillsatser beter sig hybridoljorna olika i vatten, vilket medför att den teknik och metoder som utvecklats för att ta upp traditionell tjockolja ur inte fungerar för hybridoljorna. Vissa av de nya bränsletyperna har vid tester även visat sig vara giftigare än tjockolja.

Fartyg som går i våra farvatten och även trafikerar till exempel Atlanten kan ha hybridolja i sina tankar även om de kör på diesel i Nordsjön, Skagerack/Kattegatt och Östersjön, där det är hårdare krav på bränsle än i andra delar av världen.

Kustbevakningen arbetar med att utveckla bekämpningsmetoder, saneringsmetoder och bedöma toxiciteten för olika hybridoljor. För att förbättra vår kunskap deltar Kustbevakningen även i det internationella projektet IMAROS.