Tydlig utveckling av Sveriges sjölägesinformation

Den maritima domänen har de senaste åren utvecklats till en konfliktyta. För att möta de allvarliga riskerna och hoten till sjöss krävs samarbete. Ett framsteg är att de elva myndigheterna i Sjöövervakningsrådet tagit fram en ny sjöövervakningsstrategi.

− Genom den stärkta samverkan kring sjöövervakning och informationsdelning krymper vi utrymmet för dem som vill verka dolt på våra hav. Det ökar säkerheten för sjötrafiken och svenska intressen till sjöss. Den civila sjölägesbilden är ett viktigt bidrag till totalförsvaret, säger Kustbevakningens generaldirektör Lena Lindgren Schelin.

­− Samverkan har aldrig varit så viktig som nu. Sjöövervakningsrådet, sjöövervakningstrategin och den allt närmare samverkan mellan myndigheterna, gör att vi kan bygga en betydligt bredare och djupare kunskap om det civila sjöläget. Vi jobbar effektivare tillsammans och bygger kunskap som vi delar och så småningom kommer dela mer publikt, säger Lena Lindgren Schelin.

I planen för nästa år ligger tre centrala myndighetsgemensamma leveranser – två temarapporter och en övergripande civil maritim lägesbild.

En effektiv och ändamålsenlig sjöövervakning

Myndigheterna som ingår i Sjöövervakningsrådet ska genom samarbetet kunna bedriva sin verksamhet effektivt, både enskilt och tillsammans med andra aktörer inom totalförsvaret. Myndigheterna i rådet är för sina respektive uppdrag beroende av en effektiv och ändamålsenlig sjöövervakning, vilket i korthet innebär att

1. samordna civila behov av sjöövervakning
2. systematiskt inhämta, bearbeta och analysera sjölägesinformation
3. förmedla sjöinformation
4. verka kunskapsbyggande avseende den civila maritima domänen.

Ladda ner Sjöövervakningsstrategi för civila behov 2026-2030

Sjöövervakningsrådet stärker detta samarbete, skapar ytterligare mervärden och bygger kunskap om till exempel trender till sjöss, om händelser och skeenden eller om enskilda objekt.

­− Det handlar om att identifiera sådant som påverkar Sveriges säkerhet, till exempel kan det röra sig om information relaterad till den organiserade brottsligheten, det ökade miljöhotet eller generellt till säkerhetsläget. Det militära perspektivet genom Försvarsmakten är en avgörande pusselbit för den civila sjölägesbilden, säger Lena Lindgren Schelin.

Sjöövervakningsrådet inrättades 2001

• Målet med rådet är att förbättra Sveriges samlade förmåga till effektiv och ändamålsenlig sjöövervakning, genom att förmedla aktuella sjölägesbilder, trender och tendenser till relevanta mottagare nationellt och internationellt, samt utgöra ett centralt bidrag i totalförsvarsarbetet.
• Sjöövervakningsstrategin ska vara vägledande i det arbetet.
• Rådets ordförande är Kustbevakningens generaldirektör.
• Den första sjöövervakningsstrategin togs fram 2016.
• Sjöövervakningsrådet är idag indelat i tre nivåer: den strategiska, den operativa och den taktiska.
• Kustbevakningen har i uppdrag att samordna civila behov av sjöövervakning och förmedla civil sjöinformation, där Sjöövervakningsrådets funktion är att bistå myndigheten och genom samverkan stärka arbetet och skapa ytterligare mervärden.

Sjöövervakningsrådet består i dagsläget av 11 myndigheter.

• Kustbevakningen
• Försvarsmakten
• Myndigheten för civilt försvar
• Polismyndigheten
• Post- och telestyrelsen
• Sjöfartsverket
• Svenska kraftnät
• Sveriges geologiska undersökning
• SMHI
• Transportstyrelsen
• Tullverket