Begära information om försäkringar
Kustbevakningen får från och med 1 juli 2025 begära information om fartygs försäkringsförhållanden när de befinner sig på svenskt sjöterritorium och den ekonomiska zonen. Informationen är en del av den civila sjölägesbilden och syftar till att öka sjösäkerheten och miljöskyddet till sjöss.
Sammanfattning
- Kustbevakningen får från och med 1 juli begära information från sjöfarten om fartygens försäkringsförhållanden.
- Det kan göras genom radioanrop. Fartygen som ska anropas väljs ut enligt kriterier som identifierar fartyg som är intressanta. Exempel på sådana kriterier är fartyg som ingår i den så kallade skuggflottan eller på väg till eller från ryska hamnar.
- Fartyget som anropas har ingen skyldighet att uppge om försäkring finns eller inte.
- Oavsett svar, bidrar informationen till den civila sjölägesbilden, och delas med berörda myndigheter och i förekommande fall med andra länder.
- Sjöfartsverket anropar redan idag fartyg i Öresund och begär in försäkringsinformation från fartyg som anlöper svensk hamn. Kustbevakningen får i och med förordningen möjlighet att göra anrop till fartyg på territorialhavet och i ekonomisk zon.
Informationen är en del av sjölägesbilden
Enligt Förordning (2025:608) om insamling och delning av försäkringsinformation för vissa utländska fartyg får Kustbevakningen och Sjöfartsverket inhämta och dela uppgifter om fartyg som trafikerar svenska vatten har försäkring eller inte, och vilken försäkring de i så fall har. Men fartygen är inte skyldiga att svara. Oavsett svar, bidrar informationen till den civila sjölägesbilden och förväntas leda till att fartyg kan identifieras som kan komma att omfattas av EU:s beslutade sanktioner.
Kustbevakningen har redan idag en god uppfattning om och ansvaret för den civila sjölägesbilden: om fartyg som rör sig längs våra kuster, om händelser och skeenden. Det här är ytterligare en del i sammanhanget.
Informationen som inhämtas ska delas med Sjöfartsverket och får även delas med andra nationella myndigheter och utländska myndigheter och mellanstatliga organisationer såsom, till exempel EU, Nato och FN.
Enligt internationella överenskommelser ska sjöfarten försäkra sina fartyg
Kostnaderna för en olycka med utsläpp är stora. För att den drabbade kuststaten inte ska behöva stå för dessa kostnader, har fartyg i allmänhet en försäkring. Men i och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och de ökade oljetransporterna från Ryssland för att finansiera sitt krig, har de senaste åren antalet oljetransporterande fartyg med oklara försäkringsförhållanden ökat. En anledning är att hålla nere kostnaderna för oljetransporterna så långt det går.
Havsrättskonventionen gör det inte möjligt att vidta operativa åtgärder
Förordningen är anpassad efter havsrättskonventionen (UNCLOS, United Nations Convention on the Law of the Sea) vilket därmed gör att det är frivilligt för fartygen att uppge information om huruvida de är försäkrade eller inte, eller om vilken försäkring de har. Det finns heller ingen sanktion, eller straff, om ett fartyg är oförsäkrat. Kustbevakningen, eller andra svenska myndigheter, har som grundregel inte möjlighet att ingripa eller hindra fartyg som befinner sig i ekonomisk zon eller på territorialhavet under oskadlig genomfart, det vill säga väljer en rutt genom sjöterritoriet utan att anlöpa hand eller på annat sätt stanna upp. Men det finns undantag, i ekonomisk zon får svenska myndigheter ingripa och vidta åtgärder vid till exempel misstänkt eller pågående miljöbrott eller brott mot fiskelagstiftningen.
Huvudregeln på havet är frihet till navigation
Havsrätten finns för att säkra rätten till fri sjöfart – havet är fritt. Men ju närmare kusten ett fartyg kommer, desto mer inskränks denna frihet. Omvänt gäller att en kuststat har full jurisdiktion och kan använda sina befogenheter i inre vatten och på territorialhavet, men att dessa möjligheter avtar ju längre från kusten ett fartyg befinner sig.
Det land vars flagga ett fartyg för, kallas flaggstat. Flaggstaten har full jurisdiktion över fartyget på internationellt vatten, var än fartyget befinner sig i världen. Det innebär att svenska myndigheter har all rätt att utreda brott som begås på ett svenskflaggat fartyg oavsett om det befinner sig i Östersjön eller i Stilla havet. Befinner sig fartyget däremot på annan stats sjöterritorium så har den staten också möjligheter att ingripa.
Viss rapporteringsskyldighet finns redan idag
Redan idag är fartyg som anlöper svensk hamn skyldiga att rapportera bland annat information om försäkringsförhållanden. Samma skyldighet gäller för fartyg som passerar i Öresund, som är ett svårnavigerat havsområde med tät fartygstrafik. För att ta sig in i och ut ur Östersjön finns två alternativ, antingen genom Öresund eller genom Stora bält i Danmark.