Dykeri

Kustbevakningens räddningsdykare är utbildade och rustade för dykning i:

• Vatten - lättdykning (40 meter)
• Vatten - hjälmdykning (30 meter)
• Farliga ämnen - kemdykning
• Brand - rökdykning 

Dykarna arbetar i grupper med en dykledare, och minst två dykare. Vid en kemikalieolycka utses en OSC-ER (On Scene Commander/Emergency Responder) som leder det direkta räddningsarbetet.

Kustbevakningens dykare får sin utbildning från flera olika myndigheter: Kustbevakningen, Marinen, Polisen, MSB, Chalmers och Riksantikvarieämbetet. Vid behov av mer personal vid miljöskyddsoperationer kan Kustbevakningen förstärkas med kommunala MIRG-enheter (Maritime Incident Response Group).

Kustbevakningen utför utöver ordinarie verksamhet en rad uppgifter på uppdrag av andra myndigheter eller uppdragsgivare, som till exempel dykeri åt polisen.

Arbetsuppgifter

Kustbevakningens räddningsdykare arbetar bland annat med: 

• Stoppa eller begränsa ett utsläpp av olja eller andra kemikalier.
• Sökning och bärgning av farliga ämnen och olja.
• Sökning efter försvunna personer, föremål knutna till utredningar, förlorad utrustning med mera.
• Tillsyn och övervakning av fasta fornminnen som till exempel vrak.

Teknik till hjälp

Kustbevakningen har utrustning som släpsonarer, flerlobs ekolod, skärplan, digitala/analoga kameror och videokameror, lyftsäckar, mätutrustning och pumpar med mera.                   

Myndigheten förfogar över ett antal fjärrstyrda undervattensfarkoster (ROV) som kan operera ned till 300 meters djup. De används vid sökning över mindre ytor, dokumentation på större djup under svåra förhållanden och för bärgning av mindre föremål. För att söka över större ytor används släpsonar eller fartygens fasta flerlobsekolod. Kustbevakningen har också avancerad kem- och brandskyddsmateriel.