Hoten på Östersjön

Sjötrafiken i Östersjön har förändrats. Sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 har ryska oljefartyg anpassat sina rutter och beteendemönster för att kringgå sanktioner, vilket har lett till en ökning av fartyg som seglar under bekvämlighetsflagg och med oklara ägarförhållanden. 

Fartygen, som går under benämningen ”skuggflottan” är dåligt underhållna, har inte sällan oklar ägarstruktur, och används för att frakta olja för att runda västs sanktioner mot Ryssland. Fartygen ökar risken för olyckor och oljeutsläpp vilket sätter hård press på Kustbevakningen som lägger mer resurser på att övervaka och skydda Östersjön.

Från Kustbevakningens perspektiv, som ansvarar för att övervaka maritima miljöer och har huvudansvar för miljöräddning till sjöss, är en av de största farorna med skuggflottan de undermåliga säkerhetsrutinerna och den höga medelåldern på fartygen. Detta ökar risken för olyckor och oljeutsläpp, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för Östersjöns känsliga ekosystem.   

För att möta den förändrade hotbilden av växande antal fartyg som ingår i benämningen skuggflottan, har Kustbevakningen intensifierat sitt arbete med sjöövervakning. Genom att kombinera flygspaning, fartygsinsatser och satellitbilder kartläggs rörelsemönster och potentiella risker. Den ökade närvaron har också lett till en tätare dialog med Försvarsmakten, då Östersjön blivit en strategiskt viktig del av den europeiska säkerhetspolitiken.

Titta gärna på seminarierna som Kustbevakningen arrangerade under Almedalsveckan om den förändrade hotbilden på Östersjön.

Den förändrade hotbilden på Östersjön – hur ska vi tolka omvärldsläget?

Kabelbrott och den ryska skuggflottan har uppmärksammats mycket under det senaste året. Kan vi läsa in den senaste tidens händelser i ett större sammanhang och hur påverkar de hotbilden mot Sverige? Är den senaste tiden händelser välplanerade sabotage, slumpmässiga olycksincidenter eller något annat?

Medverkande:

• Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap, Försvarshögskolan
• Daniel Stenling, biträdande operativ chef, Kustbevakningen
• Christoffer Wedelin, biträdande operativ chef, Säkerhetspolisen

Kustbevakningens generaldirektör Lena Lindgren Schelin hälsar välkommen och presschef Mattias Lindholm är moderator.  

Skuggflotta och kabelincidenter i Östersjön – hur upptäcker vi och hur agerar vi mot dessa fenomen?

Östersjön har en förändrad hotbild med skuggflotta, kabelincidenter och trafikeras av flera tusen fartyg varje dag. Bevakningen av trafiken i Östersjön sker i samverkan med flera andra aktörer från fartyg, flygplan och elektroniskt.

Vilka möjligheter har svenska civila myndigheter att upptäcka ett brott innan det inträffar och hur ser svensk verkställande jurisdiktion ut för att kunna förebygga och förhindra brott?  Diskussion om de senaste händelserna med skadade kablar och infrastruktur i Östersjön, det internationella regelverket och hur brottsplatsen påverkar möjligheterna att agera. Spelreglerna är detsamma för samtliga länder, men tillvägagångssätt, nationalitet och typ av fartyg spelar in för vilka åtgärder som kan vidtas. Vilken påverkan får avbrott av kablar på havsbotten för energiförsörjningen? Vilka utmaningar finns det i återställandet av dessa kablar?

Medverkande:

• Natalie Franzén, Chief Executive Officer, Baltic Offshore Kalmar AB
• Karolina Lindekrantz, statsåklagare, Åklagarmyndigheten
• Erik Nordman, säkerhetsskyddschef, Svenska kraftnät
• Jonatan Tholin, förundersökningsledare, Kustbevakningen

Kustbevakningens generaldirektör Lena Lindgren Schelin hälsar välkommen och presschef Mattias Lindholm är moderator.