Dykare på KBV 034 Foto: Valdemar Lindekrantz

Dykeri

Kustbevakningens räddningsdykare är utbildade och rustade för dykning i:

  • Vatten - lättdykning
  • Farliga ämnen - kemdykning
  • Brand - rökdykning i samband med kemikalieolycka

Dykarna arbetar i grupper med en dykledare, minst två dykare och en dykarskötare. Vid en kemikalieolycka utses en OSC/ER (On Scene Coordinator/Emergency Responder) som leder det direkta räddningsarbetet.

Kustbevakningen har cirka 80 räddningsdykare. De får sin utbildning från flera olika myndigheter: Kustbevakningen, Marinen, Polisen, MSB, Chalmers och Riksantikvarieämbetet. Vid behov av mer personal vid miljöskyddsoperationer kan Kustbevakningen förstärkas med kommunala MIRG-enheter (Maritime Incident Response Group, eller räddningsinsatser till sjöss).

Kustbevakningen utför utöver ordinarie verksamhet en rad uppgifter på uppdrag av andra myndigheter eller uppdragsgivare, som till exempel dykeri åt polisen.

Arbetsuppgifter

  • Sökning och bärgning av farligt gods, farliga ämnen och olja 
  • Sökning efter smuggelgods, personer, föremål knutna till utredningar, förlorad utrustning med mera.
  • Tillsyn och övervakning av fasta fornminnen som till exempel vrak.

 Arbetsmetoder

  • Undervattensarbete med hjälp av bland annat svets, skärutrustning och bultpistol.
  • Dokumentation genom fotografering, skisser, video, mätningar,
    sonar och provtagning.

Teknik till hjälp

Kustbevakningen har utrustning som släpsonarer, flerlobs ekolod, skärplan, digitala/analoga kameror och videokameror, lyftsäckar, mätutrustning och pumpar med mera.                   

Myndigheten förfogar över ett antal fjärrstyrda undervattensfarkoster (ROV) som kan operera ned till 250 meters djup. De används vid sökning över mindre ytor, dokumentation på större djup under svåra förhållanden och för bärgning av mindre föremål. För att söka över större ytor används släpsonar eller fartygens fasta flerlobsekolod. Kustbevakningen har också avancerad kem- och brandskyddsmateriel.