Foto: Kustbevakningen

Nödbogsering i septembernatt

Detta är berättelsen om när KBV 001 Poseidon, en blåsig natt i september, nödbogserade ett utsatt lastfartyg utanför Marstrand. Genom att följa händelsen ur både räddningsledarens och överstyrmannens perspektiv ges en detaljerad inblick i hur Kustbevakningen tillsammans med samverkande myndigheter agerade både på land och till sjöss.

VTS - Vessel Traffic Service är namnet  på Sjöfartsverkets centraler som bland annat ger trafikinformation och service till sjötrafiken i hårt trafikerade eller miljökänsliga områden.
 
JRCC - Joint Rescue Coordination Center är namnet på Sjöfartsverkets nationella Sjö- och flygräddningscentral. JRCC är samlokaliserad med Kustbevakningens nationella ledningscentral och Försvarsmaktens sjöövervakningscentral.

VHF- Vädligt Hög Frekevs är en standard för kommunikationsradio som används inom både den civila sjöfarten och bland sjöfartsmyndigheter.

Dragga -  När ett fartyg släpar sitt ankare efter sig.

Pollare -  Används för att göra fast bogserlinan.

Vid fyratiden på tisdagseftermiddagen den 11:e september uppmärksammar Sjöfartsverkets VTS att ett lastfartyg riskerar att driva mot land väster om Marstrand. Det råder hårda västliga vindar på drygt 18 sekundmeter i området och vågorna går höga.

Kustbevakningens ledningscentral är samlokaliserad med JRCC - Sjöfartsverkets flyg- och sjöräddningscentral på Käringberget i Göteborg. Härifrån styrs hela landets kustbevaknings- och sjöräddningsresurser. När JRCC ropar upp fartyget på VHF är Kustbevakningens operativa beredskapshavare Filip Lundgren med och lyssnar.

– Befälhavaren berättar att han har problem med huvudmaskinen och att han ska ankra när han kommer in på grundare vatten. Fartyget är drygt 90 meter långt och på väg till Spanien fullastad med gödsel. Ombord finns också cirka 100 ton olja, berättar Filip Lundgren.

En grundstötning i rådande väderlek skulle riskera både människoliv och stora skador på miljön. Både Kustbevakningen och Sjöfartsverket är på tå.

Efter samtalet med befälhavaren beordrar Filip Lundgren att fartygen KBV 316 och KBV 001 Poseidon omedelbart ska gå mot platsen. Om behovet uppstår har KBV 001 förmåga att både koppla, hålla och bogsera fartyg i denna storlek, även i dåligt väder.

När larmet når KBV 001 befinner man sig i Arendalshamnen utanför Göteborg. På bryggan finns befälhavare Peo Allard och överstyrman David Falk. De är fullt medvetna om det tilltagande vädret och förstår båda att det är bråttom när de nås av informationen om läget för det utsatta fartyget.

– När larmet kom höll vi på och avsluta en övning tillsammans med räddningstjänsten. Vi satte högsta fart mot positionen samtidigt som vi började rigga bogserutrustningen ombord. Framkörningstiden beräknades till 90 minuter, berättar David Falk.


KBV 001 ingår i en serie om tre fartyg som alla har nödbogseringskapacitet. Här övar KBV 001 och KBV 003 nödbogsering i Öresund.

På Käringberget i Göteborg har Kustbevakningen gått upp i stabsläge för att hantera situationen. Filip Lundgren inleder en miljöräddningsoperation och tar rollen som räddningsledare. Staben för löpande diskussioner med bland andra Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och de egna besättningarna till sjöss. Ett samverkansbefäl från Räddningstjänsten i Storgöteborg kallas senare in för att informera Länsstyrelsen, MSB och de kommuner som kan komma att beröras av ett eventuellt oljeutsläpp.

I kontakterna med fartygets rederi i Holland är budskapet klart: Kustbevakningen kräver att en bärgare kontrakteras och att situationen blir löst omgående.

– Av praxis ska vi inte konkurrera med kommersiella bärgningsföretag utan bara bogsera andra fartyg i yttersta nödfall. Var denna gräns går är ofta flytande och kan fort ändras. Vi vill agera direkt medan rederierna ofta väntar in i det sista eftersom en bogsering kommer att kosta dem pengar, berättar Filip Lundgren.

Till slut tillkallas en bogserbåt från danska Aalborg med en förväntad framköringstid på sex till sju timmar.


Samverkan är viktig. Kustbevakningens ledningscentral är samlokaliserad med JRCC - Sjöfartsverkets flyg- och sjöräddningscentral på Käringberget i Göteborg. Härifrån styrs hela landets kustbevaknings- och sjöräddningsresurser.

När KBV 001 Poseidon anländer till platsen meddelar befälhavaren ombord på haveristen att situationen är under kontroll och att ingen assistans behövs.

– Men vi kunde vid ett flertal tillfällen se att ankaret tappade fästet och att hon draggade, berättar David Falk. Vi beslöt att lägga oss framför fartyget för att vara beredda att koppla ifall något skulle hända.

Tiden går och situationen ombord på haveristen förblir oförändrad. Det är nu endast en distansminut till land och det börjar mörkna. Vinden har ökat till 23 sekundmeter i byarna och våghöjden närmar sig tre meter. JRCC förbereder en eventuell evakuering av besättningen. En sjöräddningshelikopter står redo att lyfta på Säve utanför Göteborg.

Strax efter klockan sju beslutar Filip Lundgren att situationen är så pass allvarlig att det inte längre finns tid att vänta in bogserbåten från Danmark. KBV 001 ska omgående koppla och hålla haveristen för att förhindra en eventuell grundstötning.

– Beslutet kändes lätt att ta även om betänketiden var kort och läget ovisst. Att koppla och hålla ett fartyg i dåligt väder innebär stora risker och det är mycket som kan gå fel. Som räddningsledare är det jag som i slutändan är ensam ansvarig, säger Filip Lundgren.


Filip Lundgren, till vardags biträdande chef för Kustbevakningens ledningscentral, agerade räddningsledare under nödbogseringen.

Till havs gör sig besättningen ombord på KBV 001 redo att försöka skjuta över den första linan som används för att hala in bogservajern till haveristen. Det är en mödosam process som försvåras av både sjögång och mörker.

– Under denna tid hade vi på bryggan fullt upp med att hålla KBV 001 i rätt position och samtidigt undvika att få någon del av bogserutrustningen i propellrarna. Ett haveri skulle vara förödande. Jag minns att tiden gick mycket långsamt, vad som egentligen var en kvart kändes som en timme, berättar David Falk.

Försöket lyckas och haveristen kopplas till KBV 001 med ankaret fortfarande i sjön. Ett av de mest kritiska momenten är nu avklarat. Strax efter klockan nio på kvällen beslutar Filip Lundgren i samråd med Transportstyrelsen att haveristen ska nödbogseras av KBV 001 till Danafjorden utanför Göteborg.  


David Falk följer kopplingen av haveristen från bryggan. På videoskärmen till höger syns Poseidons bogserspel.

En lots sätts ombord på KBV 001 för att assistera under bogseringen in till Danafjorden. Ombordstigningen lyckas med nöd och näppe i den grova sjön. KBV 001 börjar sedan bogsera haveristen mot Göteborg samtidigt som besättningen successivt kör ut mer vajer.

– Detta behövdes när krafterna som uppstod i rycken tidvis översteg vikten som haveristens pollare tålde. Vi kunde se på våra instrument hur stora krafterna var och det var nervöst hela resan eftersom konsekvenserna hade kunnat bli stora om pollarens fäste i däcket gick sönder och ekipaget skulle släppa, säger David Falk.

Bogseringen sker i cirka tre knop och manövreringen av KBV 001 kräver total uppmärksamhet från bryggan. Vinden och vågorna håller i och haveristen ligger inte rakt akter om KBV 001 utan skär ut i sidan.

Framåt morgonen når ekipaget Trubadurens fyr söder om Vinga. Delar av besättningen har då varit i gång nästan ett dygn i sträck. Nu anländer den danska bogserbåten som får direktiv av Sjöfartsverkets lots att koppla i aktern på haveristen.

– Trots sjögången lyckades man med kopplingen och bogserbåten hjälpte oss att hålla styr på haveristen vilket var mycket viktigt eftersom vi var tvungna att passera mellan två fartyg som låg till ankars innan vi kunde gira upp på nordlig kurs mot Danafjorden, säger David Falk.

Passagen mellan ankarliggarna går bra och ekipaget kan sedan stäva norrut i inseglingen till Göteborg. Farten sänks sakta när KBV 001 börjar närma sig den tilltänkta ankarplatsen. Strax innan klockan sju på morgonen kan haveristen fälla sitt ankare på nytt. Drygt 15 timmar efter att larmet når besättningen ombord på KBV 001 avslutas bogseringen. Uppdraget har lyckats.

En fantastiskt väl genomförd operation av besättningen på KBV 001, summerar Filip Lundgren som också riktar ett stort tack till alla inblandade myndigheter:

– Samarbetet har fungerat mycket bra och det är en nyckel till framgång i dessa lägen. Sveriges maritima landslag har spelat och det har gått bra. Kusten är klar, avslutar Filip Lundgren.