Bakgrund till KBV 001-003

År 2001 vid Helcom Copenhagen Declaration angav miljö- eller transportministrar i Östersjöländerna att det bör byggas upp en adekvat räddningskapacitet för nödbogsering.

Mot bakgrund av erfarenheterna efter de stora olyckorna med fartygen Prestige, som bröts itu mellan Spanien och Portugal 2002, och dessförinnan Erika, som 1999 sjönk utanför den franska kusten, höjdes kraven på att kuststaterna skulle kunna skydda sina kuster. I Prestige-olyckan läckte cirka 60.000 ton olja ut och 2.900 kilometer av Spaniens, Frankrikes och Portugals kuster drabbades av oljepåslag och det kustnära fisket stängdes av i ett halvår. Den totala kostnaden för oljeutsläppet med sanering, åtgärder för att ta upp olja från vraket, skador på ekosystemet, förluster för fiskeindustrin med mera beräknas till 2,5 miljarder euro.

Förstudie om kombinationsfartyg

År 2003 lämnade Kustbevakningen en förstudie om tre större fartyg till Försvarsdepartementet. Fartygen skulle klara större miljöolyckor till sjöss, brandsläckning och kunna bogsera i nödsituationer.

Utredningsuppdrag fartyg av Vikingklass

2004 fick Kustbevakningen, tillsammans med Sjöfartsverket, i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningar för att samutnyttja rederi AB Transatlantics fartyg av Vikingklass. Kustbevakningen och Sjöfartsverket var i utredningen eniga i sin bedömning att Vikingfartygen inte, vare sig utifrån ett ekonomiskt eller ett verksamhetsperspektiv, var de bästa plattformarna för att möta de nya kraven som ställdes på miljöräddning till sjöss.

Upphandling av KBV 001-003

På uppdrag av regeringen och enligt riksdagsbeslut upphandlade Kustbevakningen de tre kombinationsfartygen, KBV 001-003. De kan ta upp och ta hand om större volymer olja, nödbogsera och släcka bränder till sjöss. Fartygen byggdes vid varvet Damen Shipyard i Rumänien och levererades till Kustbevakningen under 2009 och 2010.

Insatsförmåga miljöräddning

Idag transporteras cirka 300 miljoner ton olja per år på Östersjön. Dessutom transporteras cirka tio miljoner ton farliga ämnen och kemikalier varav 3000 ämnen i större volymer, där 200-300 av dem är direkt skadliga för människor och natur. De lastfartyg som trafikerar Östersjön idag kan vara lastade med upp till 150 000 ton olja.

Sverige grundar sin insatsförmåga i miljöräddning till sjöss på att högst två tankar i ett 150 000 tons fartyg skadas och att upp till 20 000 ton olja kommer ut. Kustbevakningens miljöräddning är därför dimensionerad för att ta upp 10 000 ton olja till havs, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tillsammans med kommunal räddningstjänst är dimensionerade att ta upp 10 000 ton i strandzonen. Detta ska ske utan att större belastning sker på miljön eller på livet längs kusten, fiske, friluftsliv och industri. En snabb insats med rätt resurser är avgörande för att lyckas med miljöräddning till sjöss.