Frågor och svar om Marco Polos grundstötning

Om olyckan 

Vad har hänt?
22 oktober 
Tidigt på söndagsmorgonen den 22 oktober gick passagerarfärjan Marco Polo på grund två gånger. Först på Laxören och sedan söder om Karlshamn, i Pukaviksbukten, där den stod fast på grundet. Alla passagerare evaktuerades, ingen person skadades i samband med grundstötningarna. Både olja och diesel läckte ut i havet, i nuläget okänd mängd.

27 oktober
Fredagen den 27 oktober presenterade rederiet en bärgningsplan.

28 oktober
Under lördagen 28 oktober började man läktra, det vill säga tömma fartyget på olja. Det arbetet fick avbrytas senare samma dag på grund av höga vågor. 

29 oktober
Under söndagseftermiddagen den 29 oktober var det hög dyning på platsen och färjan gled av grundet. Marco Polo fastnade sedan på en annan grund plats i närheten, där det stod förhållandevis stabilt igen. Ytterligare olja läckte ut och förändrade saneringsläget drastiskt. Delar av besättningen evakuerades. 

1 november
Under onsdagen den 1 november påbörjades bärgningen av fartyget ut på djupare vatten för att kunna ankras upp. Här utförs undersökningar av skrovet. 

2 november 
På morgonen den 2 november bärgades Marco Polo in till Stillerydshamnen i Karlshamn. 

3 november 
Marco Polo läktrades (tömdes) på återstående olja. 

4 november
Under lördagsmorgonen 4 november flyttades Marco Polo med assistans av bogserbåtar till färjeläget i Stillerydshamnen, Karlshamn, för att tömmas på bilar och lastbilar. 

9 november
Vid 15-tiden påbörjas Marco Polos transport till ett varv i Gdansk Polen. 

Hur omfattande är skadorna på fartyget?
Fartyget har allvarliga skador, däribland vatteninträngning i de skadade oljetankarna.

Hade grundstötningen gått att förhindra?
Alla dygnets timmar befinner sig runt 2 000 fartyg i Östersjön. Kustbevakningen har varken resurser eller uppdraget att följa fartyg längs den svenska kusten. Det är alltid fartygets befälhavares ansvar att färden sker på ett säkert sätt.  

Har något brott skett?
På onsdagen den 25 oktober delgavs två personer i Marco Polos besättning misstanke om vårdslöshet i sjötrafik, kopplat till grundstötningen. Några dagar senare dömdes de två besättningsmännen av åklagarmyndigheten till 50 dagsböter vardera för vårdslöshet i sjötrafik.

När bogserades fartyget från grundet?
Arbetet med bärgningen påbörjades onsdagen den 1 november. Under lördagsmorgonen 4 november flyttades Marco Polo med assistans av bogserbåtar till färjeläget i Stillerydshamnen, Karlshamn, för att tömmas på bilar och lastbilar. 

Vem ansvarar för bärgningen av fartyget?
Det är fartygsägaren som har ansvar att åtgärda skadan. Praxis är att haveristens rederi anlitar ett bärgningsbolag som sköter säkring, läktring och bärgning. Kustbevakningen har inte det ansvaret, utan ska bedriva miljöräddningstjänst i den utsträckning som fartygsägaren inte klarar detta.

Kustbevakningens uppdrag och arbete 

Vad gör Kustbevakningen på plats?
Kustbevakningens arbete går ut på att bekämpa den olja som släppts ut och samtidigt vidta åtgärder för att förhindra vidare oljeutsläpp. Flera kustbevakningsfartyg och en stor personalstyrka finns på haveriplatsen och samordnas av en nationell stab. Arbetet på plats sker i samverkan med flera olika aktörer. Bland annat Transportstyrelsen, rederiets försäkringsbolag, och av dem kontrakterad bärgningsfirma. Samverkan sker också med aktörer i land, till exempel kommuner och länsstyrelser i närområdet.

Kustbevakningen har upprättat två basplatser i land, vid Hörvik söndagen den 22 oktober och under måndagen den 1 november vid Norje Boke i Blekinge. Basplatsen i Norje monterades ner den 8 november. På basplatsen tar vi emot personal och materiel som behöver saneras. 

Vilka enheter har Kustbevakningen haft på plats?

KBV 002, miljöskydds- och övervakningsfartyg
KBV 003, miljöskydds- och övervakningsfartyg
KBV 033, miljöskydds- och övervakningsfartyg
KBV 034, miljöskydds- och övervakningsfartyg
KBV 302, övervakningsfartyg
KBV 314, övervakningsfartyg
6 strandbekämpare, mindre grundgående fartyg, specialbyggda för strandnära oljebekämpning
Kustbevakningens flyg och drönare

Vad innebär arbetet rent praktiskt?
Kustbevakningens personal tar upp olja där den påträffas till havs. Vi har lagt ut länsor runt haveristen för att förhindra ytterliga utsläpp av olja. Genom att lägga ut länsor kan vi få oljan att stanna på ett och samma ställe för att sedan ta upp den ombord på våra fartyg. I och med att fartyget flyttat sig har situationen förändrats och nya länsor lagts ut. Marco Polos skrov undersöktes av dykare dagarna efter grundstötningen för att upptäcka skador och ge underlag inför en bärgning.

När avslutar Kustbevakningen sitt arbete?
Miljöräddningsoperationen avslutas först när det inte längre finns en risk för utsläpp av olja. Det kan innebära först när fartyget förts till säkerhet i hamn eller på varv och när det inte finns någon olja ute till havs. 

Rederiet och fartyget Marco Polo

Vad är det för fartyg som har gått på grund?
Marco Polo är en cypernregistrerad passagerarfärja byggd 1993. Fartyget var på väg från Trelleborg till Karlshamn för att sedan fortsätta till Klaipeda i Litauen.

Vad gör rederiet som äger Marco Polo?
Rederiet som äger fartyget har genom befälhavaren ombord ansvaret för det. Därför är det viktigt att viss besättning finns kvar ombord som kan samarbeta med myndigheter och förse dem med nödvändig information om fartygets status och de åtgärder som planeras och vidtas.

Kostnader och ersättningar 

Vem betalar för saneringen och hur fungerar oljeskadeersättning?
Enligt sjölagen ansvarar ägaren för kostnader för miljöräddning, om mineralolja avsedd för fartygets drift kommer ut i vattnet eller om det finns en överhängande risk för detta. Fartygsägaren är skyldig att betala kostnaderna även om ägaren inte släppt ut oljan med avsikt eller av oaktsamhet. Ersättningsansvaret avser kostnader för rimliga återställningsåtgärder och kostnader för förebyggande åtgärder.

Ersättningsnivåerna är beräknade enligt avgiftsförordningen och fastställda i samråd med Ekonomistyrningsverket. Beräkningen följer samtidigt de principer och den praxis som tillämpas internationellt och inom EU.

I Kustbevakningens uppgifter ingår att kräva ersättning av fartygsägaren för statens kostnader som uppstår i samband med en miljöräddningsoperation för att sanera olja till sjöss.

Ersättningskraven omfattar våra insatser och viss beredskap med flyg, fartyg samt kostnader för övrig materiel och för personal. Ersättningsnivåerna beräknas enligt avgiftsförordningen (1992:191) och fastställs i samråd med Ekonomistyrningsverket efter principen om full kostnadstäckning. Beräkningen följer de principer och den praxis som tillämpas internationellt och inom EU. Kustbevakningens ersättningskrav motsvarar statens faktiska kostnader. 

Oljan  

Hur stort är detta oljeutsläpp ur ett historiskt perspektiv?
Hittills har drygt 50 kubikmeter olja och oljeavfall från haveristen sanerats till havs och strandnära, ytterligare olja har sanerats på land av Sölvesborgs kommun.  Kustbevakningen har förstärkt med insatsen flera gånger med större och mindre båtar och annat materiel för att kunna ta upp så mycket olja som möjligt, både på grunt vatten och längre ut till havs.

Efter fartygskollisionen utanför Österlen 2003 då fartyget Fu shan hai förliste sanerades 3900 ton oljeblandad sand och 375 kubikmeter olja till havs. När lastfartyget Makassar highway gick på grund i Tjust skärgård 2018 sanerades totalt 50 ton olja på land och till havs.

Vad är det som gör att oljan sjunker under ytan?
Olja som kommer i kontakt med luft och vatten kommer att genomgå flera olika förändringsprocesser som förändrar oljans egenskaper.

Oljan tar upp vatten, den avdunstar, sprider sig, sönderdelas, oljan fastnar på sediment som sedan sjunker till botten, kolväteföreningarna i oljan bryts ner och det sker en biologisk nedbrytning. Oljans viskositet (tröghet) ändras med temperaturen i vattnet, den blir tjockare när det blir kallt och tunnare när det blir varmt. När det blir kallare så sjunker oljan ner under vattenytan, vilket är vad som har hänt i Pukaviksbukten just nu.

Vem ansvarar för att läktra/tömma oljan från fartyget?
Det är fartygsägaren som har ansvar att åtgärda skadan. Praxis är att haveristens rederi anlitar ett bärgningsbolag som sköter säkring, läktring och bärgning. Kustbevakningen har inte det ansvaret, utan ska bedriva miljöräddningstjänst i den utsträckning som fartygsägaren inte klarar detta.

Kustbevakningen ska som myndighet inte konkurrera med näringsidkare. Att flytta olja mellan fartyg (läktring) är ett komplicerat uppdrag som inte alltid är möjligt eller lämpligt.

Djurliv

Vad gör Kustbevakningen med oljeskadade fåglar?
En del fåglar kan räddas genom att de tvättas rent. Detta arbete utförs av Katastrofhjälp Fåglar och Vilt. Många av de oljeskadade fåglar vi påträffar är dock så illa skadade att de inte kan flyga och någon möjlighet att rädda fåglarna finns ofta inte. För att minska lidandet avlivar Kustbevakningen svårt skadade fåglar på plats. Den övergripande hanteringen av oljeskadat vilt sker i samråd med Länsstyrelsen Blekinge och berörd kommun.

Jag vill hjälpa till

Var kan man anmäla sig som frivillig för att sanera stränderna?
På Sölvesborgs webbplats och Karlshamns webbplats kan du anmäla ditt intresse för att sanera stränder.