Han ledde räddningsarbetet när Makassar Highway gick på grund

Roger Gebauer ledde Kustbevakningens insats de första dygnen.

Roger Gebauer ledde Kustbevakningens insats de första dygnen.

När lastfartyget Makassar Highway gick på grund i Tjust skärgård för ett år sedan var det Roger Gebauer som ledde Kustbevakningens insats de första dygnen. – Som räddningsledare måste man vara ödmjuk, kunna lita på sina kollegor och våga fatta beslut även när utgången är oviss.

Då, den 23 juli 2018, hade klockan inte hunnit passera åtta på morgonen när räddningsledaren Roger Gebauer nåddes av informationen om en grundstötning utanför Valdemarsvik. Det skulle visa sig att det gällde ett 139 meter långt lastfartyg som gått på grund i 14 knop med en berusad överstyrman på bryggan. Fartyget var lastat med drygt 330 ton tjockolja, 60 ton diesel och 1325 bilar.

Vad tänkte var dina första tankar när du fick information om grundstötningen?
– Det snurrar såklart många frågor i huvudet samtidigt. Hur omfattande är skadorna? Hur stor är risken för ett utsläpp? Vilka enheter kan vi skicka? Som räddningsledare är det viktigt att snabbt skapa sig en överblick och inte fastna alla detaljer som dyker upp i en sådan här situation.

Vem löser ut alla praktiska detaljerna?
– För det används en stab med en rad olika expertfunktioner inom allt från logistik till personalplanering och insatsledning. På skadeplats finns också en On Scene Commander (OSC) som är räddningsledarens förlängda arm. Att bedriva räddningstjänst är verkligen ett lagarbete som kräver samarbete på många olika nivåer.

På tal om lag brukar man ju säga att nöden inte har någon, stämmer det?
– Inte riktigt, våra miljöräddningsinsatser sker inom ramen för Lagen om skydd mot olyckor (LSO) som beskriver kriterierna för räddningstjänst. Det är sedan upp till mig som räddningsledare att löpande bedöma om dessa kriterier uppfylls allt eftersom insatsen pågår. Enligt lagen ska vi svara upp mot olyckan med proportion men svaret på vad som är proportionerligt visar sig oftast först i efterhand. Därför är det viktigt att dokumentera alla beslut och resonemangen bakom dem.

Det låter som att räddningsledaren behöver fatta många svåra beslut. Vad är det som lockar med rollen?
– Det är otroligt lärorikt eftersom ingen olycka är den andra lik. Det gör det både utmanande och utvecklande. Sedan är det en fantastisk känsla att kunna lösa en svår uppgift tillsammans med kollegor för att skydda vår havsmiljö.

Vad har hänt sedan olyckan och vilka lärdomar har Kustbevakningen dragit?
– Grundstötningen är en av de större olyckorna vi hanterat de senaste åren och som organisation har vi såklart lärt oss mycket. Vi har utvecklat vår materiel, förbättrat vår stabsförmåga och arbetat med riktade kontroller av yrkessjöfarten för att nämna tre direkta åtgärder.

Och på det personliga planet?
– Olyckan har gjort mig mer ödmjuk inför uppgiften och lärt mig hur viktiga kollegorna i staben och på linjen är för att insatsen ska lyckas.

Till sist, hur minns du olyckan så här ett år senare?
– Med en blandning av känslor. Där och då var utgången oviss med ständiga omfall och det är lätt att vara efterklok och tänka på vad som hade kunnat göras annorlunda. Å andra sidan kommer jag aldrig glömma hur hårt vi alla jobbade för att lösa situationen efter bästa förmåga. Det gör att jag blickar tillbaka på insatsen med stolthet.

Ändrad 4 augusti 2021 11:04

Dela

Kontakt

Valdemar Lindekrantz

Kommunikatör

Verksledningsstaben

Växel: 0776-70 70 00

Mobil: 0733-90 76 44