Vägen mot en fossilfri flotta

Sjöfartens omställning stod i fokus under konferensen ”Så blir den nationella flottan grön” som arrangerades av Sjöfartsverket och Lighthouse. Transporter med sjöfart förväntas öka i Sverige de närmaste tjugo åren. Samtidigt ska utsläppen från inrikes transporter, exklusive flyg, minska med 70 procent till år 2030. Regeringens mål är att svensk inrikessjöfart ska vara helt klimatneutral år 2045. Vägen dit går bland annat via energieffektivisering och effektivare användning av fartygen.

Jonas Nilsson, utvecklingsingenjör på Kustbevakningen, presenterar arbetet med hybridiseringen av myndighetens största fartyg, KBV 001-serien. Foto: Kustbevakningen

Hybridisering av KBV 001-serien

Jonas Nilsson, utvecklingsingenjör på Kustbevakningen, presenterade arbetet med hybridiseringen av myndighetens största fartyg, KBV 001-serien. Hybridisering innebär en installation av batterier och uppgradering av maskinövervakningssystemet för att kunna optimera driften.

– Tanken är att optimera nyttjandet av fartygens dieselgeneratorer och därigenom både spara bränsle och minska underhållskostnaderna genom färre drifttimmar. Samtidigt minskar risken för strömbortfall och vi siktar även på att fartygen ska kunna gå kortare sträckor med elektrisk drift, berättar Jonas.

Kustbevakningen har en pågående upphandling för underhåll, service och reservdelar till fartygen som förväntas bli klar vid årsskiftet.

– Hybridiseringen har lyfts in i upphandlingen och när den är klar kan vi köra igång arbetet. Tillsammans med varvet, klassningssällskapet och en leverantör som tar ett helhetsansvar för installationen kommer slutdesignen för hybridiseringen att tas fram, tillsammans med produktionsritningar och projektplanering, säger Jonas.

Stora besparingar

Förutom stora ekonomiska besparingar, så innebär förändringarna vinsterna med minskad miljöpåverkan.

– Enligt våra beräkningar kommer hybridiseringen att ge en lägre bränsleförbrukning, vilket innebär cirka 850.000 kronor i besparingar per år och fartyg. Sedan sparar vi cirka 1,1 miljoner kronor på grund av lägre underhållskostnader per år och fartyg. Miljömässigt innebär det 435 ton mindre CO₂-utsläpp per år och fartyg. Vi ser också minskade utsläpp av kväveoxider och mindre buller på fartyget, avlslutar Jonas.